| KAL |
| ||
|
raka gator, samt befäst med murar och bastioner. Dess storlek är 45 tunnland, utom Förstaden som ligger på fasta landet, och skiljes ifrån egenteliga Staden medelst en graf, men sammanbindes genom en bro. Uti hela Staden finnas 490 tomter, hwaraf 344 äro inom wallarne och 145 utom wallarne och förstaden. År 1810 war Folkmängden 4237. Staden är Säte för en Landshöfdinge, en Biskop och et Gymnasium, hwarwid 6 Lectorer äro Lärare, samt har en Trivial-skola, et Apotek och et Boktryckeri. Af byggnader märkas: Domkyrkan, hwilken är wacker, upförd af Ölandssten, Landshöfdingens residens, Rådhuset, Kasern för garnisonen, samt et Krono-magasin och Tyghus. — Staden njuter Stapelfrihet, samt idkar god handel, så wäl med utrikes som inrikes orter. De utgående warorne bestå förnämligast uti bräder til 20000 tolfter, samt ekeplankor, ekwirke, tjära, beck, bjälkar, något järn, alun samt Ölandssten. År 1805 ägde Staden 50 egna skepp och fartyg från 15 til 118 lästers drägt, samt 24 smärre däckade fartyg och öpna båtar. Af Manufactur-anstalter finnas 1 Skeppswarf, 2 Spegelfabriker, 2 Tobaksfabriker, 1 Potaske-rafineri och 1 Calciner-wärk, 1 Ylle- samt 1 Pistols och Gewärsfabrik. Antalet af Wärkstäder är omkring 137 uti 35 särskildta handtwärk. Uti Staden ligger et wärwadt Regimente i garnison, jämte behörigt Artilleri. Staden är huwudorten i et Höfdingdöme, som innefattar östra delen af Småland jämte ön Öland, hwars beskrifning befinnes wid Artikeln Småland. Stadens åkerjord innehåller 270 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 84 hästar, 30 oxar, 90 kor, 12 ungnöt och 16 får. På stadens |
mark finnes tobaks, kardborre och weide-plantager, äwen en plantage af wita mulbärs-trän. Marknad hålles här den 5 Februari, 6 Junii och 10 October. Stadens numer bland Rikets Städer är 7. År 1397 hölls här en Riksdag, då förening skedde mellan de 3 Nordiska Rikena Swerige, Danmark och Norge, och Hertig Erik af Pommern blef utwald til deras gemensama Konung.[Dj 1] Kalmar Slott, en Fästning, belägen på en holme, nära wid Staden uti Öländska Sundet, är wäl befäst med grawar omgiwit, och sammanbindes med Staden medelst 2 windbroar. Det har fordom warit bland de säkraste Fästen i Riket och omtalas mycket i Historien. Kappersta, en Sätesgård uti Gamla Kils Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, med 20 tunnors utsäde. Karaby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, är Annex til Tuns Pastorat, samt innehåller 9 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 324 tunnor. År 1810 war Folkmängden 256. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Karaby, (Wästra), et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, består af 2 Soknar: Wästra Karaby, Moderförsamling, och Saxtorp, Annex, samt innehåller 38 Mantal. Utsädet är 1300 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 1417. — Wästra Karaby Sokn innehåller 23.5 Mantal. Marken är skarp och föga fruktbar, samt allmänneligen jämn, utom en liten ås wid kyrkobyn, med flere ättehögar, hwaribland den störste heter Wassehög. Rådande jordmånen är sand, som på några ställen, särdeles å Ålstorps och |
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Staden sammanbindes med fasta Landet medelst 2 Broar. Kalmare Slott sammanbindes medelst en windbro, med gamla Staden, som utgör en Förstad åt den nya, tillika med den så kallade malmen på andra sidan om Landswägen. I Staden ligger numera ingen Garnison, hwarken af wärwadt Infanteri eller Artilleri, sedan fästningen är utdömd och wallarne omkring Staden raserade. Kardborre- Weide- och wita Mulbärs-planteringarne äro längesedan utgångne. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1067]
