Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/464

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
LÅN
LÅN 453

Södermanland, består af 3.5 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ingen brist på skog. Mangårdens huwudbyggning är af sten, men de öfriga husen af trä. Trägården är i godt skick.

Långelanda, en Sokn i Bohusland på ön Oroust, är Annex til Myckleby Pastorat, samt innehåller 30.6 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 400 tunnor, utom 120 tunnor potäter. År 1805 war Folkmängden 1048. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Långelöt, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland uti norra Fögderiet, består af 20.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 509.

Långemåla, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Handbörds Härad, är Annex til Högsby Pastorat och innefattar 23 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Jordmånen består af lera och sand samt swartmylla, utom på några skogshemman, där marken är mera stenbunden och sandig. Utsädet är swagt. År 1810 war Folkmängden 1426. Den betydligaste Gården heter Röttrum, en Gästgiwaregård. Här finnes ock en Masugn benämnd Hornsö.

Långhundra, et Härad i Upland och Stockholms Län, håller i widd 8.53 qv. mil, samt innefattar 7 Soknar: Lagga, Östuna, Husby, Närtuna, Gottröra, Kårsta, Garn.

Långsele, en Sokn i Ångermanland och södra Fögderiet, är Annex til Solefteå Pastorat, samt innehåller 21.5 Mantal. Hon är belägen omkring nedersta delen af högra eller mindre grenen af Ångerman-älwen. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 250

tunnor. Uti älwen är laxfiske. Almogens näring är jämte jordbruket, brädsågning, fiske och kolning. År 1810 war Folkmängden 518. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Forsse.

Långserud, en Sokn i Wärmeland och Gilbergs Härad, är Annex til Gilberga Pastorat, samt innehåller 28 Mantal. Marken är ojämn, stenig och bärgaktig, särdeles i skogsbygden, hwarest jordmånen för det mästa består af sand och rödmylla. I de wid stora landswägen belägna hemman är lera och sand mäst rådande. Ehuru skogarne i sednare tider bliwit nog hårdt medtagne har dock Soknen, i det hela betraktad, ännu tilräckeligt däraf qwar för eget behof, och något til afsalu. Utsädet är: råg 80 tunnor, oberäknadt hwad som däraf sås i swedjefall, hwilket ej kan bestämmas, korn 40, hafra 950, potäter 40 tunnor. Wete och ärter sås obetydligt, men lin-plantagen börjar märkeligen ökas. År 1810 war Folkmängden 1675. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan. Utom 10 bättre och sämre Kronohemman uplåtne til Boställen åt Ämbets- och Tjänstemän af diwerse Stater finnes i Soknen en Herregård kallad Kolsäterud, samt et Järnwärk af samma namn.

Långshyttan. Med detta namn beteknas 3 Järnwärk uti Husby Sokn i Dalarne, kallade Öfra- Mellan- och Nedra Långshyttan. Wid det förstnämnde Wärket är stångsjärnssmidet 250 skeppund, wid det andra 180 dito och wid det tredje 180 d:o.

Långströmen, en ansenlig Ström, har sit ursprung i Dalsland, flyter genom sjöarne Stora Led, Foxen, och Lelången, samt faller i Wänerns wik Dalbosjön efter et lopp af 14 mil.