Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/488

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
MAR
MED 477

lyda 4 Mantal Frälsehemman och 0.3 Mantal Skatte.

Mauritsholm, en Herregård uti Örtomta Sokn i Östergötland, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, ingen åbyggnad utan brukas såsom Ladugård under Ekenäs Sätesgård.

Maurud, en beydlig och wälbygd Gård uti Tinds Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

MEDELPAD, ett Landskap i Norrland, och Wäster-Norrlands Län, är beläget mellan 62 grad. 8 min. och 62 gr. 56 min. Polhöjd. Det omgiwes af Hälsingland, Jämtland, Ångermanland och Botniska hawet. Det håller i längd från hawet til Jämtlandsgränsen 14 mil, i största bredd 8, och i widd 59.34 eller i rundt tal 60 qvadr. mil. Det förer titel af Grefskap. Dess Wapen är 2 strömar. Fältet mellan dem är rödt, och åwanom samt nedan blått. Landet bildar til större delen 2 ansenliga Dalsträckningar omkring älwen Ljungan och Jämtlands-älwen, samt en mindre ådal omkring Gimån. — Marken är i allmänhet mera bärgaktig än jämn, förnämligast wid gränserne til Hälsingland och Ångermanland, men äger dock wackra och fruktbara dalar, i hwilka finnas sköna åkrar, gräsrika ängar och kostligt mulbete. Bland stora och höga bärg är Malingsflugg, et af de ansenligaste och märkligaste. Det är beläget uti Atmar Sokn, 3 mil från hawet, och är så högt at man från dess klint har utsikt icke allenast öwer en stor del af Medelpad och Hälsingland, utan det giwer äwen sjöfarande landkänning på 9 à 10 mils afstånd. Högåsen uti Stöde Sokn är jämwäl et af de högsta bärgen i landet, man njuter därifrån en widsträckt utsikt. Anledning til malmfyndiga bärg finnes

flerestädes. I Torp Sokn är anledning til kopparmalm. En järnmalmsgruwa är i Alnö Sokn. Därstädes finnes ock et kalkstensbrott, nästan det endaste af det slaget i Medelpad. — Jordmånen är nästan öweralt ganska bördig. Åkerjorden och ängsmarken, som mästadelen ligga wid de större wattudragen bestå merendels af stadig lera, men uti de trakter som skilja Landet från Hälsingland och Ångermanland är allenast sandjord. Jordmärg finnes merendels warftals i sandåsar, där mossar slutas. Landet är försedt med stora skogar. De ansenligaste af dem äro: Årskogen sträckande sig längs utmed gränsen til Hälsingland, Gimdalen belägen omkring Gimåns wattudrag, Storrote Allmänning wid Ångermanlands gräns, samt Marktjärns Allmänning wid gränsen til Jämtland. Skogen består mästadelen af furu, gran, björk och al; hwartil kommer asp, rönn, hägg, sälg, pil och en. På åtskilliga ställen träffas lönn, lind och hassel. Uti skogarne finnes hwarjehanda slags wildbråd, såsom Älg, wildren, mård, lekatt, m. m. jämwäl rofdjur, såsom björn, järf, warg, lo, räf. Härtil kommer åtskillig slags fogel, såsom tjäder, orre, ripa, järpe. — Med strömar och sjöar är landet wäl försedt. De största strömarne äro 1:o Ljungan, hwilken kommer från Jämtland och genom detta Landskap flyter 14 mil. Denna Älf är ganska strid och för många stupande strömfall icke farbar alt igenom. Dess bredd är här från 40 til 60 famnar. Största djupet är omkring 5 famnar. Uti älwen är godt fiske af hwarjehanda slag, däribland lax, sik, harr, nejonögon, id, gädda, abborre utom andra slag. 2:o Jämtlands-älwen. Denna kommer jämwäl från Jämtland, flyter genom detta Landskap 6.5 mil. Dess