Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/50

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
BJU
BJU 39

Där är ingen Caractersbyggning, men 4 prydliga flygelbyggningar at sten.

Bjurfors, et Mässingsbruk uti Norbergs Sokn i Wästmanland, 0,3 mil från Awesta, tilwärkar mässingstrå samt andra mässingsarbeten. På 8 år 1781–1788 har tilwärkningen warit 7605 skeppund. Årliga medium är således 913 skeppund. Bruket utgör jämte Awesta en Församling. År 1810 war dess Folkmängd 243.

Bjurholm, et Kapell beläget uti Nordmalings Sokn i Wästerbotns Höfdingdöme, 4.5 mil från Moderkyrkan. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen är til större delen sand och sandblandad lera. Folkmängden inberäknas uti Moderkyrkans.

Bjuringe, et Järnbruk uti Länna Sokn i Södermanland, har 2 hamrar och 1330 skeppund stångjärnssmide.

Bjursund, et Säteri-Rusthåll uti Loftahammar Sokn i Småland. Utsädet är 20 tunnor. Höbol, bete, skog och fiske äro hjelpelige. Mangårdsbyggningen, reveterad, är wacker.

Bjurkärn, en Sokn uti Wärmeland och Örebro Län, är Annex til Carlskoga Pastorat. Mantalen äro 19. År 1810 war Folkmängden 1735. Kyrkan är belägen under 59 gr. 27 min. Polhöjd; 7 mil från Örebro.

Bjursås, en Sokn i Dalarne och Nedansiljans Fögderi, utgör et Consistorielt Pastorat. Storleken är 0.9 qvadr. mil. Marken består, öwerhuwud taget, af icke annat än odlade bärg, där rådande jordmånen hwarken är sand eller lera, utan en slags bärgmylla, innehållande en blandning af åtskilliga jordarter. Soknen har för närwarande, sedan näst före Storskiftets fullbordan, hwar och en, i owisshet hwarest han skulle få sina skogslotter, kolat så mycket han möjligtvis hunnit, knapt

tilräckelig skog för eget behof. Utsädet i Soknen efter et medium af 10 år, är af råg 18 tunnor, korn 115, blandsäd 427. Mantalen äro 5.2; År 1810 war Folkmängden 2058. Kyrkan är belägen under 60 grad. 44 min. Polhöjd: 1.9 mil från Falun.

Bjurum, en Gård uti Wättlösa Sokn i Wästergötland, är Öwerste-Löjtnants-Boställe wid Wästgöta Regimente, består af 2 Mantal med underliggande 8 hemman. Utsädet är 15 tunnor råg och 70 tunnor wårsäd. Mangårdsbyggningen är af sten.[Dj 1]

Bjurum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Klewa Pastorat. Mantalen äro 21. År 1810 war Folkmängden 306. Kyrkan är belägen under 58 gr. 16 min. Polhöjd; 5 mil från Mariestad.[Dj 2]

Bjurum, en Sätesgård uti Bjurums Sokn, består af 1 Mantal. Åkern är ansenlig. Ängen, som består af flere mossar, ger mycket hö, så at här näras 80 nöt, utom hästar och får. Mangårdsbyggningen är et ansenligt stenhus om 2 wåningar; därwid befinnes en stor och wacker trägård.[Dj 3]

Bjurwik, en Marknadsplats uti Hjorteds Sokn i Småland, håller Marknad den 24 Maji och 22 Augusti.

Bjuråker, en Sokn i Hälsingland, är Annex til Norrbo Pastorat. Storleken är 6.2 qvadr. mil. Marken är mästadelen bärgaktig, utom närmast kyrkan där den är jämnare. På denna trakt är lera, men i hela den öfriga delen af Soknen är sand den rådande jordmånen. Soknen har ymnigt af skog, men belägen på bärgen och på långt afstånd, så at den är swår at begagna. Utsädet är omkring 730 tunnor säd och 140 tunnor potäter. Mantalen äro 45.2. År 1810 war Folkmängden 2157. Kyrkan är belägen under 61 grad. 50 min.

Djurbergs tillägg:
  1. Denna Gård kallas Lilla Bjurum, til skilnad från den nästföljande. Utsädet är i jämn jord som mäst består af lera. På barrskog lider Gården stor brist, men har däremot ymnig löfskog och tilräckeligt höbol. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  2. Soknen är sammansatt af de bägge Soknarne Hånger och Mårby, hwilkas kyrkor bliwit ödelagde. Hon är belägen på åsar och högder, hwilka äro mer och mindre sluttande åt maderne och måssarne, som omgiwa henne. Rådande jordmånen är sand och på några ställen litet sandmylla. Mårby lider stor brist på skog. Hånger har någon löfskog i gärdet och ängarne. Utsädet är 250 tunnor. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  3. Denna Gård kallas Stora Bjurum, til skilnad från den nästföregående. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]