Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/513

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
502 MÖG
MÖK

har en lättbruten malm, emedan den fördelar sig medelst springor och twärspringor. Af den alunskifer, som smulas sönder, och ej så lätt kan öwerföras, brännes här kalk. — Det andra eller Ölands Alunwärk anlades år 1804. Det har privilegium på 20 pannor, hwaraf 16 pannor woro i full gång år 1813. Årliga tilwärkningen utgör nu 14- à 1500 tunnor, men stiger wid Wärkets fullkomnande til 2000. Til eldning under pannorne wid kokningen nyttjas icke wed, utan endast skiferstenen. Huwudbyggningen af trä, 2 wåningar hög, är prydlig och öwerklädd med kalkbruk, så at han wisar sig såsom stenhus. De öfrige byggningarne såsom sädes-magasin, mält- och brygghus, bodar, stall, loge m. m. äro alla af sten med brutna tegeltak. Hela åbyggnaden är med lika stor kostnad och smak anlagd på högsta och yttersta kanten af Alunskiferbärget, hwarifrån man öwer Kalmarsund njuter den täckaste utsigt. Nedanföre mellan bärgsfoten och sjöstranden, är sjelwa Alunwärket så anlagt, at det ifrån fenstren i byggningen kan öwerögnas, och äro alla därtil hörande byggnader af sten i den förträffeligaste symmetrie upförde. Til Bruksfolkets logerande äro dessutom upförda 5 stycken 2 wånings byggningar, samt 3 stycken mindre. År 1813 steg antalet af Bruksbetjäningen och Arbetarne med deras hustrur och barn til omkring 300. Åt sjösidan ter sig detta Wärk såsom en liten Stad eller Köping. För öfrigt är det anlagdt på Krono-Allmänningen och har ingen för odling sig tilslagen jord.

Mögster, en Sokn, är Annex til Sunds Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Möking, en Sokn, är Annex

til Lindås Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Mökland, en Sokn, är Annex til Omblie Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Möklinta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Öwertjurbo Härad, håller i widd 2.5 qvadrat mil, samt innefattar 62 Mantal. Marken är mera jämnländ än bärgaktig, stora kärr och mossar, som nu äro odugliga finnas i myckenhet. Med utgräfningar kunde de flästa göras fruktbara. Ängarna äro merendels wåta och sumpiga samt giwa et ringa och kraftlöst foder. Med dikning och odling kunde många göras bördige. Sjön Hallaren, som Sala Bärgslag updämt gör ej liten skada inom Soknen, icke blott på de ägor, som därigenom bliwit satta under watn, utan ock på tilgränsande, som ej genom dikning kunna göras fria från syra, och därföre aldrig kunna odlas och förbättras. Rådande jordmånen är lera, med mer eller mindre swartmylla blandad. På et eller annat ställe är sandjord. Genom hela Soknen går ifrån norr til söder en stor sand- eller grusås, på hwilken landswägen genom Soknen nära 2 mil är anlagd. Stora och ymniga skogar finnas. Några byar hawa dock ålitat den så mycket at såg- och byggnads-timmer börjar tryta. Utsädet af wete, råg, korn, blandsäd, ärter och hafra stiger til 515 tunnor. Detta utsäde kunde mycket förökas om jordbruket blewe Almogens huwudsak. Wid pass 100 tunnor potäter utsås. År 1810 war Folkmängden 1643. Kyrkan är belägen under 60 gr. 5 min. Polhöjd; 5.2 mil från Wästerås efter landswägen. Den betydligaste Gården i Soknen heter Öfra Bennbäck.

Möllarp, en Sätesgård uti