NAW |
| ||
Härad, hwilket det innefattar, består af 2 Soknar: Nawersta, Moderförsamling, och Mo, Annex, samt innehåller 82.5 Mantal. Pastoratet utgör til större delen en Dalsträckning på ömse sidor om sjön Bullaren, hwilken är 3 mil lång, men ganska smal, ty dess wanliga bredd är endast 4 à 500 famnar. Såsom beläget i Fjäldbygden mellan bärgen och har så wäl bärgåsar inom sig, som wid alla sidor, kan jordmånen därefter betraktas. Den mäst rådande jordarten består af witlera och sand. Sanden är på de flästa ställen den grå, frätande och ofruktbara. Genom sjön Bullaren, som egenteligen består af 2 sjöar förenade medelst en å, delas Pastoratet i 2 delar: östra och wästra delen. På östra sidan där ock de fläste bärgen finnas är jordmånen ombytelig. Några få hemman hawa lerjord, dock allestädes wit lera. Sandjorden är rådande, och den är myrsand på de fläste ställen, samt föga bördig. Utsädet som nyttjas är hafra och litet blandkorn, däraf kan bärgas tredje, och i ymniga år, fjärde kornet, men aldrig mera. De fördelaktigaste hemman äro de som ligga närmast til de nämnde sjöarne. På wästra sidan om dem är bättre jordmån, dels lera, dels sandjord. Där är ock lermylla och sandmylla, men hwilken i wissa år är föga fruktbärande, dock fås där wanligen fjärde, femte och sjette kornet. Utsädet är i allmänhet blandkorn och hafra, men jämwäl stridt korn samt litet wete, något råg, ärter, bönor, potäter, lin, hampa, m. m. fast obetydligt, och blir på alt misswäxt, wissa år. Skog finnes nästan öweralt, utom några få ställen. Annars finnes här tilräckeligt til byggnad, gärdsel och bränsle; äwen at sälja, såsom byggnings-timmer och |
sågblockar, ehuru det sidstnämnda är mäst åtgånget til de här anlagda sågwärken 5 til antalet. Tegelbruk finnas 2. Höfångsten är i allmänhet swag. År 1805 war Folkmängden 2306. — Nawersta Sokn består af 58.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1614. Kyrkan är belägen under 58 gr. 47 min. Polhöjd; 11.5 mil från Göteborg. Nawesta, en Sätesgård uti Mogata Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, mulbete och skog, något fiske i Slätbaken, 4.3 Mantal underliggande bondeheman samt 10 torp. Nean, en ansenlig Ström, har sit ursprung i Härjedalen wid Helagsfjäldet, flyter i Norge genom Distriktet Strinden, går där genom Sälboe-sjön, och kallas efter utfallet därutur Nidälwen, samt faller under detta namn genom Staden Trondhiem ut i en hafsfjärd. Dess längd är 12 mil. Nedenäs, et Amt uti Kristiansands Stift i Norge, består af 2 Fögderien: Nedenäs och Råböydelauget. Det innefattar 10 Pastorat och 2 Soknekall uti Städerne Arendal och Risöer. Pastoraten innehålla 31 Soknar, och dessutom Birkenäs, Annex til Tvede Pastorat och Åsevald, Annex til Biellands Pastorat, bägge uti Mandals Amt. År 1801 war Folkmängden i Amtet 32612, enligt följande Förtekning: Nedenäs Prosteri 23335, Råböydelaugets dito 7155, Birkenäs 1106, Åsevald 1016. Nedenäs Fögderi, uti förenämnde Amt, ligger på södra sidan längs utmed hawet och är en del af den så kallade Agdesiden. Landet är, förnämligast wid hafskanten, jämnt och slätt, utan klippor samt fruktbart til sädesafling undantagande i torra somrar, ty marken består mäst af lerjord. Här finnas goda |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/518
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer