Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/524

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
NOR
NOR 513

särskildta handtwärk. Staden bör fournera 8 Krono-båtsmän med sin fördubbling. Här hålles ingen årsmarknad utan alla Lördagar Torgmarknad. Stadens numer bland Rikets Städer är 57. Stadens mark innehåller 800 tunnland, däraf röjd jord 495, oröjd 113, samt skog och utmark 192 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 86 hästar, 2 oxar, 41 kor, 10 ungnöt och 25 får. Staden utgör jämte Nora Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 4945 inwånare.

Nora Sokn. Denna omger Staden på alla sidor, och består af 180 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn, samt til en stor del upfyld af sjöar, kärr och mossar. De ansenligaste sjöarne äro Wikern, Norasjön, Fåsjön och Grecken. De största Strömarne äro Swartälwen, som utgör Soknens wästra gräns och Järleån, som är dess östra gräns. Rådande jordmånen är såglera och på åtskilliga ställen sand. Skogen, som warit ymnig, har minskats därigenom at Bärgsmännerne desse sednare åren warit nödsakade at för sin bärgning och utkomst driwa tackjärns tilwärkningen högre än wederbort. Utsädet är 360 tunnor råg, 1600 tunnor hafra, mellan 3- och 400 tunnor potäter, obetydligt korn och ärter. Ingen Herregård eller Säteri finnes inom Soknen som har 20 tunnors årligt utsäde. Men uti Soknen finnas 3 Järnwärk: Hammarby med underliggande Bröstorp, Järle samt Hagby med tilhöriga Tibbhytte plåthammare. Dessa Wärk äga tilsamman 2585 skeppunds smide. Utom dess finnas i Soknen 9 Hyttor eller Masugnar och åtskilliga järngruwor, bland hwilka Dalkarsbergs fältet i synnerhet förtjänar nämnas. År 1810 war Folkmängden 4318. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst.

Soknarne Järnboås och Julsjö äro wäl för närwarande Annexer til Nora Pastorat, men enligt Kongl. Resolution af år 1795 skola de wid förefallande ledighet bliwa skiljde från detta Pastorat och hwardera utgöra et eget Regalt Pastorat.

Nora Bärgslag. Denna inbegriper Nora, Järnboås och Julsjö Soknar. Här finnas ansenliga järnmalms-fält, hwaribland märkas Pershytte, Dalkarsbergs, Klacka, Åsbobergs och Slotterbergs Gruwor. I Pershytte Gruwor förekommer torrstens-malm, som med tilsats af limsten giwer et godt järn. Klacka Gruwor hawa et widlyftigt och stort malmfält, samt äwen många, ifrån uråldriga tider ödelämnade stora, gruwor. Den utbrutne rymningen, i den så kallade Lerbergs-gruwan stödjer på 8 pelare i 2 rader. År 1792 woro i denna Bärgslag 19 brukbara tackjärnshyttor eller masugnar. Årliga tackjärnstilwärkningen stiger til 20- à 25000 skeppund.

Nora, et Pastorat i Ångermanland och Södra Fögderiet, beläget wid hawet och Ångermanälwen, på wänstra sidan därom, är Praebende åt Biskopen i Härnösand, består af 3 Soknar: Nora, Moderförsamling, Skog och Bjärtrå, Annexer, håller i widd 3.8 qv. mil, samt innefattar 105 Mantal. Utsädet är: råg 128 tunnor, korn 1300, ärter 105, potäter 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3114. Detta Pastorat har til år 1807 haft sin egen Kyrkoherde, men anslogs samma år af Konungen til praebende åt Biskopen, emot afstående af Soknarne Stigsjö och Hägdånger som warit Annexer til Såbrå praebende Pastorat, och blewo då förunnade til praebenden åt Theologiae Lectorerne; men år 1813 blef detta ändradt i så måtto, at dessa Praebenden skulle hädanefter

I i