Hoppa till innehållet

Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/56

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
BLE
BLE 45

inbyggarne kallas Waran, inbegriper en lång och smal landsträcka wid hawet, jämte skärgården. Denna bygd, har föga skog, något åkerbruk, men godt bete. 2:o Mellanbygden, hwilken jämwäl går längs igenom landet, samt består af wäl odlade åkerfält, och ängar. Skog finnes til husbehof. 3:o Skogsbygden, hwilken innefattar den norra landsträckan, som gränsar til Småland. Den har merendels stenig mark, med många små sjöar, samt är skogrik. — Hawet omgiwer kusten med en sträcka af 12 mil. Många större och smärre strömar, som hawa sina ursprung i Småland, eller wid gränsen därtil, flyta genom detta land ut i hawet. De största af dem äro Mörrums, Rönneby och Lyckeby Åarne. Åtskilliga sjöar finnas i landet; men ingen af synnerlig storlek. — Landets produkter bestå förnämligast uti säd, boskap och dess afkomma, samt fisk. Rågens egentliga hemwist är i skogsbygden, kornets i mellanbygden, och wetets i Strandbygden. Skogsbygden lämnar timmer, bräder, wed, kol, tjära och beck. — År 1805 underhöllos i landet wid pass 8080 hästar, 67000 oxar, 17700 kor, 12600 ungnöt, och 21550 får. Uti skärgården fångas fisk af mångfaldiga slag. Inga slags metaller eller bärgwärk finnas i landet.[Dj 1]Bleking är et af de bäst befolkade Landskap i Riket. År 1810 steg Folkmängden til 69195. Befolkningen är således 2562 människjor på qvadr. milen. Af förenämnde summa woro 33348 manfolk, och 35847 qwinfolk, 14987 bebodde städerne och 54208 landsbygden. — Inbyggarnes näringsfång består förnämligast uti åkerbruk och boskapsskötsel. Härtil kommer ansenligt fiskeri samt skogshygge, tjärubränneri och potaske-tilwärkning i skogsbygden. År 1805 steg

antalet af Handtwärkare på landet til 274. — Landskapet Bleking förer titel af Grefskap. Dess Wapen är et grönskande träd, med 3 Kronor öwer hwarandra omkring stammen i blått fält. — I anseende til Politiska författningen är Länet indelat i 2 Fögderien: Carlskrona och Carlshamns. Det innefattar 3 Städer samt 1091 Mantal. Det hörer til Lunds Stift, samt är fördeladt i 3 Prosterien, hwilka bestå af 18 Pastorat med 28 Soknar och 3 Kapell. I hänseende til Rättegången lyder landet under Göta Hofrätt samt utgör en Lagsaga, innefattande 2 Häradshöfdingedömen och 4 Härad. I anseende til Militäriska författningen är det indelt i Båtsmanshåll, och hålles här 3 Compagnier om 1554 man. Följande förtekning wisar Pastoraten i Länet samt Mantalen. R. betyder Regalt och C. Consistorielt Pastorat. Carlskrona 667 R. Ramdala 112.6 R. Kristianopel 38.7 R. Torhamn 37.4 C. Frillestad 90.5 R. Twing 61.5 C. Nättraby 35.6 C. Listerby 55.2 C. Hjortsberga 55.3 R. Rönneby 56.4. Bakaryd 22 R. Carlshamn 78.6 R. Hällaryd 44.1 C. Hoby 74.2 R. Jämshög 85 R. Mjellby 59.7 R. Gamalstorp 31.3 R. Sölwesborg 9.3 R.

Blentarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torne Härad, är Annex til Söfde Pastorat. Marken är ojämn och backig. Rådande jordarten är sand. Skog af ek och bok finnes til husbehof. Utsädet är 300 tunnor råg, 150 dito korn, 90 dito hafra, 70 dito potäter. Mantalen äro 44. År 1805 war Folkmängden 1028. Kyrkan är belägen under 55 gr. 34 min. Polhöjd; 3.7 mil från Malmö. Den ansenligaste Gården i Soknen heter Ågerup.

Blidsberg, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, innefattar 3 Soknar:

Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. År 1810 innehöll öpna åkern 23,592 tunnland, eller 1.02 qv. mil; det är inemot en tjugusjundedel af Landets widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 347, råg 6851, korn 10,663, hafra 774, blandsäd 228, ärter 518, potäter 9176, summa [ 1046 ]28,557. Skörden war: tunnor wete 2082, råg 41,106, korn 53,315, hafra 3870, blandsäd 1140, ärter 2590, potäter 110,112. Summa 214,215. Då underhöllos 8326 hästar, oxar 7721, kor 18,996, ungnöt 16,495, får 21,462, par dragare 8273. I Landet finnas 2 Järnmanufacturwärk benämnde Olofström och Granefors. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1045]