|
NÅS | ||
mera bärgaktig än jämn, dock äro bärgen i allmänhet icke höga. Pukbärget på gränsen til Österunda, hwilket innehåller 2 öwer hwarandra belägna wälfda hålor, lika kamrar, och Alsta Hatten på Krono- Allmänningen, som för sin höjd skull har en widsträckt utsigt, förtjäna anmärkas. Rådande jordmånen är sand och moblandad lera. Åtskilliga hemman hawa hjelpelig skog, några endast til gärdsel och bränsle; en del lider stor brist därå. Utsädet är mellan 6 och 700 tunnor af alla slag. År 1810 war Folkmängden 848. Kyrkan är belägen under 59 gr. 45 min. Polhöjd; 2.8 mil från Upsala. Betydlige Gårdar i Soknen äro Ryda, Resta och Fiskmansbo.[Dj 1] Nysätra, en Sokn i Wästerbotn, är Annex til Bygdeå Pastorat. Marken är til större delen ojämn och bärgaktig. Åkerjorden utgör 920 tunnland. År 1810 war Folkmängden 1615. Här underhållas 210 hästar, 1050 kor, 275 ungnöt, 2000 får. Kyrkan är belägen 2.6 mil från Moderkyrkan. Märkelig ort är Gumboda, hwilken är Mötesplats för 4 Compagnien af Wästerbotns Regimente. Nyängsholm, et Rusthåll uti Howa Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, nästan ingen skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, om 2 wåningar, med en trägård. Någelstena, en Sätesgård uti Tibble Sokn i Upland, äger 18 tunnors utsäde, höbol om 100 sommarlass, tilräckelig skog til wedbrand och stängsel, men föga til byggnings-timmer, åbyggnad af trä, i godt och behållet stånd. Nårunga, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, består af 5 Soknar: |
Nårunga, Moderförsamling, samt Ljur, Ornunga, Asklanda, Qwinnesta, Annexer, och innehåller 51 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1555. — Nårunga Sokn består af 8.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 358. Kyrkan är belägen under 57 gr. 53 min. Polhöjd; 5.7 mil från Wänersborg. Nås, et Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Wästerdalarne, består af 4 Soknar: Nås, Moderförsamling, samt Järna, Äppelbo och Säfsnäs, Annexer, håller i widd 21 qvadr. mil, samt innefattar 137 Mantal. År 1810 war Folkmängden 11526. — Nås Sokn håller i widd 5.2 qv. mil, samt består af 43 Mantal. Marken är af den beskaffenhet, at hela den bebygda delen är ganska jämn och slät, samt ligger så lågt, at den genom Soknen flytande Wäster-Dalälwen wid wårflödet upstiger öwer en stor del af åkrar och ängar, och det så at flere hushåll måste öwergiwa sina gårdar, och söka härbergering hos andra Soknebor, som kunna hawa sina hemwist något högre up och längre från älwen. Detta älwens stigande förorsakar mycken skada på åkrar och ängar, emedan de förre bliwa af watnet sönderskurne, och efter watnets affall, så länge sumpige, at såningen icke kan förrättas, förr än midsommartiden, hwaraf sker at säden sällan hinner til full mognad, ängarne bliwa öwertäckte med fin sand, hwarigenom gräswäxten hindras. För öfrigt är Soknen omgiwen af bärg. Jordmånen består af fin sand eller mojord. Skog finnes tilräckeligt, och på längre afstånd från den bebygda delen af Soknen til öwerflöd, men begagnas sällan. Utsädet är 500 tunnor, hwaraf en obetydlig del är råg, utan mästa delen hafra. Uti Lindesnäs by är en spiksmedja. På 2 à 3 mils afstånd från |
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Nysätra Sokn är anförd såsom ensam warande et Pastorat, utan Annex, hwilket är fel, som här rättas. Pastoratet innefattar 2 Soknar: Nysätra, Moderförsamling, belägen i Upsala Län och Lagunda Härad, och Österunda, Annex, uti Wästerås Län och Torstuna Härad, håller i widd 1.2 qv. mil, samt består af 78.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1555. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1071]