Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/596

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
POR
POR 585

Detta källwatn utmärker sig framför andra Swenska watn genom sin owanligt ymniga halt af Extratif ämne, järn, qväfgas och kolsyregas. Denna källa, den enda i sit slag, har sit namn af ordet porla, giwa luftblåsor, emedan luftbubblor beständigt upkomma från bottnen. Af Almogen kallas hon Pulle Källa. Dess kraft wisar sig i synnerhet mot gikt, lamhet, döfhet och andra kroniska sjukdomar. Man tror at hon fordom warit känd af Munkarne, som däri funnit en förunderligt helande kraft. Omkring år 1724 har en Läkare, hwilken i gamla handlingar funnit, at en källa borde finnas här i trakten, giwit sjuklingar det rådet at upsöka och nyttja denna källa. År 1803 börjades första ordentliga Brunnsdrickningen af 4 personer. Man kunde då med mycken swårighet gå til källan, en fjärdedels mil från närmaste torpställe. En af dessa brunnsgäster har sedermera på egen bekostnad planerat marken, anlagt wägar til källan, bygdt badinrättningar och stora boningshus för Brunnsgäster; en Lazarettsbyggning är här ock upförd. Sedan förenämnde år 1803 har antalet af Brunnsgäster årligen stigit, så at år 1816 woro 527 personer, som nyttjade denna källa. Hon ger 780 kannor watn i timmen. Wid pass 100 famnar från denna källa upfanns år 1813 en annan Mineral-källa, af lika egenskap med den förra.[Dj 1]

Porsgården, en Sätesgård i Dalarne.

Porsgrund, en ansenlig Köping och ypperlig Lastageplats, uti Bradsbergs Amt i Norge, wid en å som faller ut i Skeens fjord, en half mil från Staden Skeen, är Lastnings-orter för berörde Stad. Orten består af 2 delar: Östra och Wästra Porsgrund, liggande på hwardera sidan om

ån. I bägge äro 240 Gårdstomter. År 1769 war Folkmängden 991. De i Porsgrund warande Borgare höra under Skeens Magistrat, men de öfrige inwånarne under Landets Jurisdiction, således at Öster-Porsgrund sorterar under Bamble, och Wäster-Porsgrund under Nedra Tellemarkens Häradshöfdingdöme. År 1795 funnos i bägge orterne 3 timmerhandlare, 7 krambodhandlare, 1 win- och bränwinshandlare, 18 Skeppare, 2 Hökare samt 13 handtwärkare utom annat folk. Skeens Tull-kammare är förlagd til Porsgrund, där fartygen lägga til för at lossa eller lasta. År 1784 ägde inwånarne 16 skepp.

Portöe, en Ö utan för Krageröe uti Bradsbergs Amt i Norge, hwarwid är en förträffelig hamn för små och stora skepp. Inbyggarne äro mäst Lotsar.

Portfjäldet, et Fjäldberg uti Norrska fjäldryggen mellan Jämtland och Norge, är märkwärdigt däraf, at det midt på är twärsigenom kluwet genom en djup graf eller öpning, til några famnars bredd, brant och slätt på sidorna såsom en wägg, af 20 til 30 famnars höjd; föreställer således likasom en port med en gata, hwilken är synbar flera mil ned åt Wassdalen.

Prinsnäs, en Sätesgård uti Sandsjö Sokn i Småland, äger 20 à 25 tunnors utsäde i sandmylla, swagt höbol, ringa skog, gammal mangårdsbyggnad, nybygd och wäl inrättad ladugård. Til denna Gård hörer Prinsfors et Manufacturwärk.

Prostökna, en Sätesgård i Södermanland.

Pryssgården, en Sätesgård i Östergötland.

Prästbol, en Sätesgård uti Wärmeskog Sokn i Wärmeland, äger 44 tunnors utsäde, 4 om hösten och 40 om wåren, höbol til 120 lass, tilräckelig skog til

Djurbergs tillägg:
  1. Sedan några år har man i tdningar och andra skrifter sett namnet på denna källa ändradt från Puller til Porla. För denna afwikelse från urgammal benämning lärer icke finnas något giltigt skäl. Man har föregiwit en härledning från det provinciala Ordet Porla, hwilket säges om et kokande watn, då det uphäwer bläddror, hwarmed en likhet inträffar på denna källa, ifrån hwars botn upwälla luftblåsor, hwilka synas witblänkande och lämna på watnytan et grått skum. Häremot kan dock inwändas, at, då et annat Verbum pullra, af enahanda bemärkelse är kändt och wanligt, kunde källans fordna och hittils oförändrade namn med samma skäl anses ifrån detta sednare deriweradt. Likwäl om det rätta namnet Puller icke antages såsom rent af et stamord, synes mera sannolikt namnets ursprung ifrån et Nomen Pollr, hwilket i Spegels Glossarium Sviogothicum säges wara et gammalt Götiskt ord och betyda äwensom det Tyska Ordet Pollder, et litet kärr, en derivation, hwartil anledning finnes i källans läge nära intil en kärraktig måsse. Förändringen ifrån Puller til Porla synes på denna grund mindre riktig, hwarförutan emot denna nyhet tilkommer det skäl, at det förra namnet är icke allenast det i Tunelds Geografie, såsom urgammalt anförda, utan ock det i Orten ifrån forntid bibehållna. Källan må nu heta Puller eller Porla, så är dess watn et af de förträffeligaste i Riket. I sednare tider har man påfunnit en gyttja af lika egenskap med den wid Loka källa. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1072]