Hoppa till innehållet

Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/606

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
RAM
RAN 595

nors utsäde, medelmåttigt höbol, otilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, med en trägård.

Ramsnäs, en Sätesgård uti Finnerödja Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, gammal mangårdsbyggnad, icke obetydlig trägård.

Ramsta, en Sokn i Upland, Upsala Län och Hagunda Härad, är Annex til Hagby Pastorat, håller i widd 0.19 qv. mil, samt innefattar 24.2 Mantal. Marken är i det mästa jämn, med några här och där strödde bärgbackar. Rådande jordmånen är stark lera. Skogstilgången är ringa. Utsädet är 250 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Årby.

Ramstorp, en Herregård uti Agnetorp Sokn i Wästergötland, består af 1.75 Mantal, hwaraf 1 Mantal är Säteri, äger åker 68 tunnland af lera och sandmylla, af hwilka, indelade i 8 gärden, hwartdera besås med 8 tunnor råg, samt korn och hafra i proportion. Ängen, 83 tunnland, ger 300 stackar hö, utom en myckenhet klöwer. Här underhållas 40 à 50 nöt, 2 à 3 hästar och flere får. Här är wacker skog af barr- och löfträn innehållande 293 tunnland.

Ramsåsa, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Rödinge Pastorat, samt innehåller 8.7 Mantal. Marken är backig och stenbunden och jordmånen sandig. Skog finnes ingen. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 341. Kyrkan är belägen 0.45 mil från Moderkyrkan.

Ramundaboda, en Marknadsplats, Kongl. Postkontor och Gästgiwargård uti Bodarne Sokn i Nerike, på skogen Tiweden, uti gränseskillnaden mellan Nerike och Wästergötland. Här

hålles Marknad den 14 Februari och 15 October.

Ranacker, en Sätesgård i Wästergötland.

Randsberg, en Sätesgård i Bohusland.

Raneborg, fordom et Slott och Kongsgård i Swarteborgs Sokn i Bohusland, där Jarlen Knut Rane, som i hedniska Historien omtalas och lefde i Konung Erik Edmunssons tid har haft sit Säte; hwaraf slottet fått sit namn, och äwen Bohusland bliwit kalladt Ranerige.

Rangilstorp, en berustad Sätesgård, uti Önum Sokn i Wästergötland, äger 30 tunnors utsäde, någorlunda godt böbol, någon skog af barr- och löfträn.

Rangsund, en god Hamn och Ankarplats mellan några öar och holmar uti Alstahougs Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Rangtorp, en Sätesgård uti Mällby Sokn i Wästergötland, är Majorsboställe wid Wästgöta Dals Regimente, består af 1 Mantal, äger 30 à 40 tunnors utsäde, hwaraf hafra utgör en betydlig del, höbol til 60 à 70 stackar, mager betesmark, obetydlig skog, en stor med flera fruktträn försedd trägård.

Ranhammar, en Sätesgård i Upland.

Rankhytta, en Bärgsfrälsegård uti Wika Sokn i Dalarne, utsår wanligen 4 tunnor råg, 2 dito korn och 30 dito blandsäd och hafra. Circulations-bruk är här öfligt. Åbyggnaden af trä är wacker. Skog finnes ymnigt. Wid Gården är en Lada, hwaruti Konung Gustaf I under sin flykt i Dalarne tröskat år 1520; den bibehålles ännu.

Ranenfjord, en stor och lång Fjärd, som från hawet löper långt in i landet af Helgelands Distrikt uti Nordlands Amt i Norge. De omkring denna fjärd liggande Bygdelagen

O o 2