|
SKA | ||
lings, Wäne, Wilska, Wartofta, Redwägs, Ås, Kullings. Folkmängden är omkring 200000. År 1800 war densamma 193845. Stiftet är det äldsta i Swerige. Skarbol, en Herregård uti Swanskog Sokn i Wärmeland, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, wälbygd mangård, med en wacker trägård. Skareda, en Herregård uti Lommaryd Sokn i Småland, består af 0.75 Mantal, har täck belägenhet, wacker åbyggnad, wäl anlagd ny trägård, 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog. Skarhult, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, innefattar 2 Soknar: Skarhult, Moderförsamling, och Strö, Annex, samt består af 40.6 Mantal. Marken är mera bärgaktig och ojämn än slät, på några ställen sidländt. Rådande jordmånen är stenklapur och sand med någon mylla. I soknen finnes ingen skog utom den som tilhörer Sätesgården Skarhult. Utsädet är 910 tunnor. År 1805 war Folkmängden 832. — Skarhult Sokn består af 21.8 Mantal. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 505. Kyrkan är belägen under 55 gr. 49 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö. Skarhult, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 8 Mantal, äger mellan 65 och 70 tunnors utsäde, litet höbol, skog bestående af ek, bok och andra löfträn til husbehof och obetydelig afsättning, gammal mangårdsbyggnad af mursten, med en liten trägård. Til Gården höra 51 frälsehemman, 40 torp och 1 tullqwarn. Skarped, et Järnwärk uti Sund Sokn i Wärmeland, äger 600 skeppund stångjärnssmide. Skarpenäck, en Sätesgård uti Brännkyrka Sokn i Södermanland, belägen wid en sjö. |
Skarphyttan, et Järnwärk uti Kroppa Sokn i Wärmeland, har 325 skeppund stångjärnssmide. Skarsby, en Sätesgård i Upland. Skarsta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, innefattar 4 Soknar: Skarsta, Moderförsamling, Wara, Önum och Hällum, Annexer, samt består af 64.6 oförmedlade til 48.6 förmedlade Mantal. Utsädet är 2800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1446. — Skarsta Sokn består af 18.4 Mantal. Utom några här och där warande bärgshögder är marken jämn och rådande jordmånen lera. På skog lider soknen största brist. Utsädet är 1100 tunnor. Den betydligaste Gården i soknen heter Dunstorp. Kyrkan, bygd af huggen sten, är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 6.2 mil från Mariestad. Såsom Moderkyrka betraktad är hon numera alt för liten; i anseende så wäl härtil som flere skäl hämtade af Annex-kyrkornas föråldrade tilstånd och öfriga beskaffenhet, hwilka äro af trä, upmuntrades Pastoratets inwånare wid Biskops-visitationen år 1807 at bygga tilsamman kyrkorne antingen til en eller 2, hwilket redan hade gått i wärkställighet om icke brist på medel och andra omständigheter inträffat. Det tyckes wara så mycket större skäl at förminska dessa kyrkors antal, som hela Pastoratet icke är större än 0.56 qv. mil eller 12960 tunneland och kyrkorne ligga hwarannan för nära. Ängsmarken i Pastoratet är ej särdeles afgiftig på slättmarken. Mulbetet är swagt, ty orten är rik på småfänad, får, swin och gäss, som betydligen försämra betet för nöten och hästarne hwaraf boskapsskötseln lider. Hemmansbrukarne äro i allmänhet |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/667
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer