Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/688

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
SKÅ
SKÅ 677

Länet är indeladt i 4 Fögderien, 10 Härad, 9 hela Prosterien samt delar af 2, 3 hela Häradshöfdinge-Jurisdictioner och hälften af 1. Fögderierna äro: Göinge, innefattande 2 Härad, Wästra och Östra Göinge: Åsbo, hwartil höra 3 Härad, Norra och Södra Åsbo, samt Bjära: Willands bestående af 3 Härad, Willands, Gårds och Albo: Ingelsta, inbegripande 2 Härad; Ingelsta och Järesta. Mantalen äro 3084. De 9 Prosteriena heta Willands, Gärds, Albo och Järesta, Ingelsta, Östra Göinge, Wästra Göinge, Norra Åsbo, Södra Åsbo, Bjära. Utaf Häradshöfdinge-Jurisdictionerne innefattar en Göinge Fögderi, den andra Willands, Gärds och Albo Härad, den tredje Åsbo Fögderi; den halwa Jurisdictionen består af Ingelsta och Järesta Härad i detta Län, samt 2 Härad i Malmö Län. Pastoraten äro 75, hwartil höra 3 Städer och 146 Soknar. Huwudstaden heter Kristianstad. De öfrige Städerne äro Cimbrishamn och Engelholm.

Skåne, (Södra). Detta Höfdingdöme kallas jämwäl, efter sin huwudstad, Malmö Län. Dess läge är mellan 55 gr. 20 min. och 56 grad. 18 min. Polhöjd. Det omgiwes af Norra Skåne, Östersjön, Öresund och Kattegat. Det håller i längd 13 mil. Bredden är olika; den största är 8 mil. Uti widd håller det 38.6 qv. mil, däraf watn intager 0.6 och landet 38 qvadr. mil. Marken är i allmänhet ganska jämn och har widsträckta slätter. Inre delen af landet, som gränsar til Norra Skåne är något ojämn och til en del bärgaktig, men inga höga bärg finnes därstädes. Jordmånen är nästan öweralt ganska bördig. — De största Åarne äro Käflinge-ån och Rönne-ån. De största Sjöarne äro Ringsjön och Wombsjön. — Förnämsta produkten är säd.

Andre betydlige produkter äro boskap, gäss, fisk af hwarjehanda slag,samt frukt. Honing och wax finnes rikeligen. Af skattbara mineralier finnes stenkol, kalk och flintsten. En nödwändig wara är brist på, och det är skog, hwarföre man på många orter nödsakas bränna torf. År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 242021 tunnland, eller 10.46 qv. mil, det är litet mer än en fjärdedel af landets areala widd. Samma år war utsädet: Tunnor wete 1973, råg 27174, korn 56465, hafra 28259, blandsäd 7981, ärter 6126, potäter 7352. Summa 135330. Skörden war: tunnor wete 11858, råg 135870, korn 282325, hafra 141295, blandsäd 39905, ärter 30630, potäter 66168. Summa 708031. Samma år underhöllos: hästar 50996, oxar 24192, kor 30789, ungnöt 31156, får 73692, par dragare 37594. — Detta Län är i anseende til Folkmängden det andra, men i anseende til befolkningen det första i Riket. År 1810 war Folkmängden 153124, däraf 76017 woro mankön och 77807 qwinkön. Af förenämnde summa wistades 17143 i Städerne och 135981 på Landsbygden. Således war befolkningen 3966 människjor på qvadrat milen. Följande förtekning wisar Folkmängdens tiltagande från år 1754.

År Folkmängd.
1754 109401.
1769 117461.
1795 136776.
1800 142056.
1805 149892.
1810 153124.

Således har Folkmängden på 56 år ökat sig med 44423. Emedan skörden; när potäterne afdragas war 641863 tunnor, och därifrån årliga utsädet circa 128000 tunnor, utom potäterne afdragas, så återstå 513863 tunnor, hwilka fördelade på 153124 personer lämnar åt hwarje 3.3 tun-