Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/719

708

STE

STE

wik Sokn Stegeborg tilhörig, men wäl på andra sidan om sjön på Wikbolandet, hwarest flere hemman uti nästgränsande Östra Ny Sokn äro lydande under Gården. Fordom har på en holme i Östersjön legat et slott som warit kalladt Stegeborg, men numera är förstördt och lämningar däraf endast finnas qwar. Af detta slott har den nuwarande Herregården bekommit sit namn. Historien om det fordna slottet kan utförligt läsas i Tunelds Geografie.

Stegeholm, en Kongsgård uti Lofta Sokn i Småland, äger et behagligt läge wid inloppet til Gamleby wiken, gent emot Wästerwik, har fordom haft et befäst slott, som nu mästadels är nedriwet. Historien om detta slott kan ock läsas hos Tuneld.

Stegen, et Pastorat uti Saltens Fögderi uti Nordlands Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 1675.

Stegtomta, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad, innefattar 2 Soknar: Stegtomta, Moderförsamling, och Nykyrka, Annex, håller i widd 1.08 qv. mil, samt består af 74 Mantal. 3 tämeligen ansenliga sjöar Yngaren, Hällbosjön och Långhalsen gränsa til Pastoratet. År 1810 war Folkmängden 1583. — Stegtomta Sokn håller i widd 0.82 qv. mil, samt består af 54.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1213. Kyrkan är belägen under 58 gr. 48 min. Polhöjd; 1.3 mil från Nyköping.

Steig, en af de ansenligaste Gårdar uti Pastoratet Froen uti Gudbrandsdalen i Norge.

Sten, et Järnwärk uti Qwillinge Sokn i Östergötland, äger 920 skeppund stångjärnssmide, ymnig skog, förfallen mangårdsbyggnad.

Sten, en ansenlig Gård uti Hole Pastorat uti Ringerige uti

Budskeruds Amt i Norge, har en ganska täck belägenhet wid en sjö.

Stenarsbyn, en Sätesgård uti Tössebo Härad i Dalsland.

Stenberga, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, är Annex til Näshults Pastorat, samt består af 38.1 Mantal. År 1810 war Folkmängden 745. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Stenberga, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger åker af gamla ägor 24.4 tunnland, samt ny åker och upodlingsmark 87 tunnland. Emedan åkern är ganska stenbunden, har mycken sten därutur sednaste åren bliwit upbruten och anwänd til stenmurar däromkring på flere ställen. Utsädet är 4 tunnor råg och 20 tunnor wårsäd, mäst hafra och blandkorn. Af ängen som är mager, och bewäxt af någon ung löfskog erhållas mellan 40 och 60 twebettslass hö. Gran och furuskog saknas aldeles. Mangårdsbyggnaden är medelmåttig. Därwid är en trägård.

Stenberget. Sålunda kallas den delen af Byeåsen eller Vatsfjeldet som ligger strax åwanför Staden Trondhiem i Norge, på dess sydwästra sida och sträcker sig från söder til norr. Häröwer går allmänna Landswägen, som är tämeligen brant, men orsakar en ganska pitoresk och intagande utsigt; ty wid resan til Trondhiem öpnar sig nästan på en gång, på högsta klinten af bärget, hela Staden med dess Förstäder, hamnen och den stora fjärden, Nidelwen, Fästningarne Munkholmen och Kristiansten, med hela den kringliggande landsträckan, med de där belägna wälbygda Gårdar, samt 2 Landskyrkor.

Stenbrohult, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland,