Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/724

STE

STE

713

ten äro försatte i den beklaganswärdaste belägenhet med total brist på skog och äwen mulbete för sin boskap. Utsädet är: tunnor wete 2, råg 200, korn 140, blandkorn 154, hafra 190, ärter 45, potäter 25, summa 762 tunnor, som uti goda äringsår giwa öwerhuwud fjärde kornet. År 1810 war Folkmängden 793. — Stenstorp Sokn består af 16.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 329. Kyrkan är belägen under 55 gr. 17 min. Polhöjd; 4.8 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården i Pastoratet heter Stämmestorp.

Stensätra, en Sätesgård uti Turinge Sokn i Södermanland.

Stensätra, en Sätesgård uti Huddinge Sokn i Södermanland.

Stensö, et Näs som sträcker sig uti hawet söder från Staden Kalmar, är märkwärdigt, emedan Konung Gustaf I, icke utan största fara, här blef satt i land, i Maji månad 1520, när han från Lübeck inkom för at befria Swerige från Danska Wäldet.

Stenum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Wings Pastorat, samt består af 18 Mantal. Marken, ehuru mera jämn än bärgaktig, är ganska bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog af gran finnes hjelpeligt. Utsädet är 70 tunnor råg och 150 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 331. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar heta Tubbetorp och Östtomten.

Stenåsa, en Sokn på Öland i södra Fögderiet, är Annex til Hulterstads Pastorat, samt består af 20 Mantal. Marken och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro lika med dem som wid Artikeln Hulterstad anförde äro. Utsädet är 670

tunnor. År 1810 war Folkmängden 578. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Stensrud, en Gård wid Hassels Järnwärk uti Budskeruds Amt i Norge. Här äro anlagde åtskilliga machiner som driwas med watn, såsom en fabrikssmedja, et slip- och polerwärk, en liten masugn eller hammarslags smältugn, med en wäl inrättad watndrommel, hwarest watnet medelst det faller lodrätt genom 2 rör på 20 fots högd i en kista frambringar en bättre och stadigare blåst för ugnen än de eljes bruklige blåsbäljor. Widare en plåthammare med glödugn, planerhammar och sax, 2 knipp- och jämningshamrar för fabrikssmiden, 2 spikhamrar, et järn- och ståltrådsdrageri. Förutan förenämnde watndrommel eller Fransyskt blåswärk, som tilförene i Landet icke warit brukeligt, äro jämwäl åskilliga nya inrättningar, såsom en plåt-glödugn, hwarest de smidde plåtarne upglöggas wid flameld, en trä-planerhammare, som driwes med watn i stället för de eljes bruklige träklubbor til plåtarnes planering, likaledes wid hammar-bäljorne en ny invention af lodrätta wigter, som äro i synnerhet goda framför de wanliga stywa wågar, och ändteligen på knipphammarstocken stöpta jämkuggringar 1 stället för kuggarnes inhuggning i sjelwa stocken. Härtil kommer en mjölqwarn och et sågwärk. Af det härwarande tilwärkade jämkram, af fin Engelsk politur, i synnerhet bordkniwar med ben och mahogny-träskaft är god afsättning, emedan arbetet är godt och priset billigt. Jämwäl är god afsättning af järnplåtar och gröfre fabrikswaror, såsom yxor, spadar, hoftänger, lås, m.m.

Stiby, en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads