STR |
| ||
hemman, 15 Torp, samt et Sågwärk. Strö, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, är Annex til Bosarps Pastorat, samt består af 13.7 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. År 1805 war Folkmängden 353. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Strö, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Skarhults Pastorat, samt består af 18.8 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet med Skarhult Sokns. Den skog som finnes i denna Sokn är ej betydelig och tilhörer ägaren af Skarhults Gård. Utsädet kan tyckas wara 260 tunnor. År 1805 war Folkmängden 327. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Trulstorp. Ström, en Skattegård uti Kila Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, förswarlig åbyggnad, med en wacker trägård. Ström, et Järnwärk uti Harmånger Sokn i Hälsingland, wid en Hafsfjärd, består af 2 hamrar, med 1000 skeppund stångjärnssmide. Wärket förses med kol dels af egne skogar, dels genom köp från angränsande Soknar. Ström, en Sätesgård uti Hjertum Sokn i Bohusland, wid Göta älf, äger 90 à 100 tunnors utsäde, godt höbol, skog til bränsle och gärdsle, wacker åbyggnad af trä, tämeligen stor trägård, kostbara mjölqwarnar, 2 finbladiga sågwärk efter Holländskt wis inrättade, fördelaktigt fiske och äwen laxfångst i Göta älf. Ström, en Sokn i Jämtland och norra Fögderiet, är Annex til Hammerdals Pastorat, |
innefattar 3 Församlingar: Ström Sokn, Borgwatnet och Alanäset Kapell, samt består af 18.2 Mantal. Soknen är belägen i norr om Moderkyrkan omkring Ögelströmens wattudrag. Uti sin bebygda trakt håller hon 5 mil i längd och 4 i bredd, men med Kapells-församlingarne sträcker hon sig ända up til Norrska fjäldryggen. Hon är til större delen upfyld af strömar, sjöar, kärr, skog och fjäldbärg. Ögelströmen är den ansenligaste wattuled som löper härigenom. Omkring denna ligger den södra Wattudalen, hwilken är en af de märkeligaste dälder i Riket. Denna wattuled formerar åwanom kyrkan en af de största sjöar i Jämtland kallad Strömswatnet. En fjärdedels mil från kyrkan har älwen et brusande wattufall. En annan sjö, kallad Flåsjön är ock en af de största i landskapet; där finnes sik, röding och laxöring. Bägge desse sjöars storlek är anförd wid Artikeln Jämtland. År 1750 war Folkmängden i hela Soknen 409; men år 1810 steg den til 1037; har således på 60 år ökat sig med 628, det är 150 procent. Utaf förenämnde Folkmängd hörde 703 til egenteliga Soknen, 185 til Alanäset och 149 til Borgwatnet. Antalet af Lappfolk, som wistades i Soknen steg til omkring 230. Näringsmedel äro enahanda med Moderförsamlingens; men åkerbruket är mer lönande hwilket i synnerhet tilskriwes jordmånen, som är kalkblandad lera, och kalksten; men tillika härrörer af denna Sokns och åkrarnes läge på höga och torra trakter mäst wid wattudalen emot middagssolen. År 1810 war utsädet: tunnor råg 28, korn 280, potäter 14, utom litet blandsäd, hafra och ärter, däraf uti egenteliga soknen råg 18 tunnor, korn 190, potäter 8, och i Ka- |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/748
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Y y