Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/762

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
SUN
SUR 751

Sunnerwiken, et Fögderi i Bohusland, beläget uti medlersta delen af landet, mellan Dalsland och Kattegat, innefattar 5 Härad: Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge och Sörbygdens, hwilka bestå af 7 Pastorat: Uddewalla, Skredswik, Bokenäs, Bro, Tössene, Foss, Krokstad, som utgöras af 1 Stad: Uddewalla och 20 Soknar. Mantalen äro 666. År 1805 war Folkmängden 26301.

Sunnänge, en Sätesgård i Wästmanland.

Sunnäs, et Järnwärk uti Skog Sokn i Hälsingland, äger 800 skeppund stångjärnssmide, tilräckelig skog til kolning och byggnad så wäl på egna skogar, som på Allmänningen, som därtil är anslagen, wacker mangårdsbyggnad.

Suntak, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Fögderi, är Annex til Walstads Pastorat, samt innehåller 9.6 Mantal. Soknen består af skogsbygd, men skogen som tilhörer densamma är icke wäxtlig, dock i allmänhet tilräckelig til bränsle och gärdsle; fordras timmer til byggnad, så måste det sökas från andra ställen. Marken är i allmänhet backig och ojämn. Jordmånen består af sand och sandmylla. Råg och hafra äro därföre de wanliga sädesarter som här wäxa. År 1810 war Folkmängden 208. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Suntetorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Sköfde Pastorat, samt består af 8.75 Mantal. År 1810 war Folkmängden 267.

Suntetorp, en Herregård i förenämnde Sokn, äger öwer 20 tunnors utsäde, ymnig skog, wacker mangårdsbyggnad, ansenlig trägård.

Suntrelje, en berustad Sätesgård uti Skälwum Sokn i

Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol, brist på skog, wacker mangårdsbyggnad af sten, ansenlig trägård.

Sura, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, är Annex til Ramnäs Pastorat, håller i widd 0.48 qv. mil, samt består af 8.6 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig, dock icke den odala åkerjorden, utom en del torp i skogsbygden. Mossar och sjöar finnas i tämelig mängd. Rådande jordmånen består i en swagare skogslera, som i synnerhet i bar-wintrar gör rågsädet mycken olägenhet; ty af kölden formerar jorden sig pipig och uprycker rötterna utur densamma. Af skog finnes hjelpeligt förråd och en del hemman äga litet til afsalu. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 671. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Sura, (Wästra) en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, wacker åbyggnad.

Sura, et Järnwärk i samma Sokn, består af 1 hammare med 600 skeppund stångjärnssmide. Det är wäl grundadt på egen kol-tilgång, men måste dock understödja tilwärkningen med köpkol. Til husbehof är för öfrigt skogen tilräckelig. Mangårdsbyggnaden är förfallen.

Surendalen, en af de största, betydligaste och fruktbaraste dalsträckningar Nordanfjelds i Norge, belägen uti Fögderiet Nordmör, uti södra Trondhiems Amt, är 4 mil lång, men på de flästa ställen ej öwer en fjärdedels mil bred. Denna dal tillika med några sidodalar och fjäldsträckningar utgör et Pastorat kalladt Surendal. Detta innefattar 4 Soknar: Öje, Moderförsamling, samt Ranäs, Moe och Rindal, Annexer. Genom