Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/769

758

SWE

SWE

nar wistas mästadelen uti de större skogstrakterne i Wärmeland, Dalarne och Hälsingland. Harar finnas allestädes. Fogelwildt såsom Tjäder, Orre, Ripa, Järpe wankas mäst i de stora skogarne. Fjäderfä hålles öweralt. Uti skärgårdarne uppehåller sig en myckenhet Sjöfogel af mångfaldiga slag. Amfibier äro få. Uti hawet och hafswikarne fångas fisk af hwarjehanda slag; bland dem är strömming den som i mästa ymnigheten fiskas. Uti några strömar upgår lax; därtil höra Ljusnan, Gawelån, Gullspångsälwen och Klarälwen. De fläste insjöar hysa ymnigt fisk af många slag; därtil höra gädda, abborre, gös, braxen, lake, ål, utom flera andra. Bien skötas endast i de södra Landskapen Upland, Södermanland, Wästmanland och Nerike, samt i södra delarne af Wärmeland och Dalarne. I Gästrikland finnas några få bikupor och i Hälsingland icke en enda, oaktadt de blomsterrika fälten. Kräftor finnas i alla Landskap utom i Hälsingland; dock har någon i sednare tider planterat dessa djur uti en liten å, där de wäl triwas. — Folkmängd: År 1810 steg den samma til 855893, däraf 403526 woro mankön och 452267 qwinkön. Befolkningen är således 892 människjor på qvadrat milen, när sjöarne inräknas uti Landets areala widd, men när desse fråndragas är befolkningen 975 människjor på qvadrat milen. — Näringsfång. Inbyggarne i Städerne nära sig förnämligast af Handtwärk, Fabriksrörelse och Handel, jämwäl något Jordbruk. Landtmannens förnämsta yrke är jordbruk och boskapsskötsel, hwartil kommer Bärgsbruk uti Bärgslagen och fiske uti skärgården, samt kolning til Bärgwärken, timmerhygge til brädsågning i de större skogarne,

något djurfångst och skytteri. Jordbruket idkas förnämligast i de jämna och släta nägderne, och boskapsskötsel i de bärgaktiga och skogrika. — Swealand är skattlagt til 22096 Mantal. År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 541000 tunnland, eller 23.4 qv. mil, det är en fyrationdedel af Landets areala widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 10122, råg 106509, korn 67264, hafra 101578, blandsäd 37827, ärter 12123, potäter 31741. Hela utsädet 367164. Skörden war: tunnor wete 57930, råg 676108, korn 404362, hafra 565287, blandsäd 218454, ärter 52564, potäter 229956. Hela skörden 2,204361. Benämnde år underhöllos i Landet: hästar 118560, oxar 48658, kor 180304, ungnöt 120910, får 381770, par dragare 83607. År 1805 funnos i landet 170 Järngruwor, malmwinsten war 719106 skeppund, 277 masugnar, 321 Järnhammarwärk. Smidet war 286648 skeppund stångjärn, ämnesjärn 17586 skeppund. Summa smide 304234. Städerne äro 33. — Landets Indelning. Geografisk, uti 8 Landskap: Upland, Södermanland, Wästmanland, Nerike, Wärmeland, Dalarne, Gästrikland, Hälsingland; Politisk, uti 9 Höfdingdömen: Staden Stockholm, Stockholms, Upsala, Nyköpings, Wästerås, Örebro, Carlstads, Falu, Gefle; af hwilka Staden Stockholm har högre wärdighet än de öfrige och styres af en Öwerståthållare. Clerisk, uti 4 Stift: Upsala, Strängnäs, Westerås, Carlstads, af hwilka det första har högre wärdighet än de andre och är Ärkebiskops Stift. Carlstads Stift är icke helt och hållet beläget i denna Region, utan innefattar jämwäl et Landskap af Götaland. Juridisk, uti 5 hela Lagsagor: Uplands, Södermanlands, Nerikes, Wärmelands, Wästmanlands och