SÄL |
| ||
enligt allmän sägen skola hänleda sin härkomst från Finnar, hwilka här bosatt sig efter Digerdöden, emedan nästan alla Sälboes inbyggare woro bortdöde. De äro i lefnadssätt, sinnelag, klädedrägt och uttal, aldeles skiljda från Bönderne i Kläboe Prästegäll, som ligger nedanföre och Tydalingarne, som bo åwanföre. De äro goda skyttar, i synnerhet skjuta de många björnar, hwilkas kött de spisa. Bärgen innehålla goda sorter stenar, tjänlige til qvarnstenar, hwilka inbyggarne tilhugga och i myckenhet föra til Trondhiem til försäljning. — I Soknen är ock belägen en Koppargruwa, med tilhörigt smältwärk, kalladt efter Soknen Sälboe Kopparwärk; som har 3 smältugnar och 1 gårugn. Denna gruwa uptogs år 1713, men har några gånger bliwit nedlagd, emedan Wärket drefs med förlust. På 10 år 1763–1772 har koppartilwärkningen warit 2642 skeppund. År 1781 tilwärkades 216, och år 1791 inalles 352 skeppund gårkoppar. År 1801 war Pastoratets Folkmängd 3184. År 1769 war densamma 2404. Sälboe kyrka är en vacker byggning af sten med en hög spira. Hon är belägen wid sjön under 63 gr. 12 min. Polhöjd; 4 mil från Trondhiem. I Soknen ligger en ansenlig sjö kallad Sälboe Sjön om 1 qv. mils widd, uti hwilken faller älwen Nean och löper därutur under namn af Nidälven. Han är på bägge sidor, omringad med höga bärg, hwilka äro bewuxne med ansenliga skogar. Mot östra ändan grenar han sig i 2 bugter, uti den ena af hwilka ligger en holme kallad Hå Öja, hwilken förmodligen är den Kongsholm som omtalas i Kong Sverres Historia. Öwer denna sjö sker en idkelig fart både sommar och winter, med |
koppar, proviant och i synnerhet med materialier, til och ifrån Kopparwärket, samt med timmer och bräder från Tydalen och Sälboe til Trondhiem. Sällerhög, en Sätesgård i Wästergötland. Sälleryd, en Sätesgård i Småland. Sällerås, en Sätesgård uti Länghems Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 26 tunnors utsäde, mäst wårsäd, höbol til 180 lass, obetydlig skog, förfallen mangårdsbyggnad. Sällstorp, en Sokn i Halland och Wiske Härad, är Annex til Weddige Pastorat, samt består af 15.2 Mantal. Den odlade marken är jämn; utmarken bärgaktig. Rådande jordmånen är lera och lermylla. Norra delen af Soknen har hjelpelig skog; den öfriga lider brist därå. Utsädet är 260 tunnor. År 1805 war Folkmängden 418. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Sälna, en Sätesgård i Upland. Sälöe, et Pastorat uti Fjordefylke i Norge, består endast af en Sokn med sin kyrka kallad Sälöe eller Hove, samt et Kapell på en liten Ö kallad Vågsöe. Detta Prästegäll ligger längs utmed hawet. Yttersta delen däraf kallas Statland, hwarpå Landtudden Stat ligger. Här finnes ingen skog, och sädesäringen är ringa; men boskapsskötseln är god och fiskeri är en betydlig näring för Almogen, som i allmänhet är förmögen. År 1801 war Folkmängden 2151. Sälöe, en ganska god Hamn, en fjärdedels mil från Lindesnäs uti Mandals Amt i Norge. Han är i Norrska Historien bekant däraf, at år 1066 låg Konung Harald Hårdråde där med 200 skepp, förutan provi- |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/796
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
B b b