Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/812

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
SÖD
SÖK 801

Söderö, en Sätesgård uti Kettilsta Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, med et underlagt Frälsehemman Falla, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 300 parlass, tilräckeligt skogsförråd, prydlig Sätesbyggning af trä, utwändigt rappad, 2 wåningar hög, stor och wacker trägård, nyligen anlagd.

Södraholm, en Sätesgård uti Adelöf Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, däraf råg 10, hafra 16, potäter 4 tunnor, god bärgning efter gjorda ansenliga upodlingar, hjelpelig skog. På Gårdens ägor wäxer den sällsynta örten Betula hybrida.[Dj 1]

Söfde, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Söfde, Moderförsamling, belägen i Färs Härad och Blentarp, Annex, i Torna Härad, består af 79 Mantal. Utsädet är: tunnor råg 550, korn 350, hafra 160, potäter 160. År 1805 war Folkmängden 2119. — Söfde Sokn består af 35 Mantal. Marken är mindre bördig, men varierad af kullar, dalar, sjöar och wacker löfskog. Rådande jordmånen är sand. Skog af ek, bok och furu finnes til husbehof. Utsädet, efter medium taget, är: tunnor råg 250, korn 200, hafra 70, potäter 90. År 1805 war Folkmängden 1091. Kyrkan är belägen wid en sjö, under 56 gr. 35 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Söfdeborg, därnäst Snogeholm.

Söfdeborg, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 8.5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, höbärgning til 7 à 800 lass, skog af ek, bok och andra löfträn, något öwer behowet, ansenlig humlegård, tegelbruk hwarest tegel brännes med torf, 4 wattuqwarnar, godt fiske. Mangården, anlagd på en holme i en liten sjö är grundmurad

af tegelsten 3 wåningar hög, med et rundt torn. Trägården är obetydlig. Under Gården lyda 50 Mantal Frälsehemman och 57 Torp.

Sökelven, en Sokn är Annex til Örskougs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Denna Sokn är icke af widlyftig sträckning, emedan den har alla sina Gårdar samlade wid Sökelvsfjorden, som utgör Soknens wigtigaste del; men däremot är hon wäl bebodd och folkrik, samt anses för en af de wackraste och fruktbaraste trakter i hela Söndmör. Såsom nägden i sig sjelf är fruktbar, så anwända ock inbyggarne mycken flit på åkerbruket. Sädesaflingen är därföre här af den betydenhet, at Soknen ej allenast kan umbära tilförsel af främmande korn och malt, utan äwen årligen hawa något öfrigt at sälja til behöwande grannar, dock mera tilförene än nuförtiden sedan Gårdarne bliwit delte i smärre delar och mellan flera åboer. Torskfiskeri idkas med stor flit och fördel. Hälleflundror fångas i stor mängd på et ställe i Storfjorden, som kallas Qveitehälde. I Sökelvsfjorden är dessutom god laxfångst, som gör att Sokneboerne i allmänhet äro förmögne. Benämnde Sökelvsfjord är en twärfjord eller gren af Storfjorden, på hwars södra sida den ligger, samt sträcker sig 1 mil in i landet mot söder, men är däremot knapt en fjärdedels mil bred, äwen wid mynnet, men blir sedermera alt trängre och slutligen förvandlar sig til en å. I denna Fjord är genomfarten ganska angenäm, förmedelst de många på ömse sidor liggande wackra Gårdar; ty fastän bärgen som innesluta Fjorden äro til en del höga och af owanlig skapnad, så lämna de dock mycket jämna och beboeliga stränder, på hwilka man

Djurbergs rättelse:
  1. Står att wid Gården wäxer den sällsynta Örten Betula Hybrida. Detta är fel. Betula Hybrida är et trä. [Rättelser, s. 1093]
C c c