TJU |
| ||
wet och den öfriga delen af Kalmar Län, håller i widd 20 qv. mil, samt består af 598 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn och bärgaktig, samt upfyld af en myckenhet sjöar. En kopparmalmstrakt finnes i Gladhammar Sokn, men kopparmalmsgångarne äro med järnmalm förblandade, så at ifrån deras första blottande i midten af femtonde århundradet, man icke däraf dragit särdeles winning. Här förekomma ock strödda malmfält både på koppar och järn. Landet är indeladt i 2 Härad. Södra och Norra Tjust, samt innefattar 1 Stad och 19 Soknar. Uti Södra Tjust äro 9 Soknar: Törnewalla, Gamlebyn, Gladhammar, Wästrum, Hjorthed, Hallingeberg, Låcknewi, Blacksta, Odenswi. I Norra Tjust ligga en Stad: Wästerwik och 10 Soknar: Lofta, Loftahammar, Ed, Edskapell, Dalhem, Ukna, Gärdsrum, Tryserum, Fogelwik, Hannäs. År 1810 war Folkmängden 30470. År 1790 war densamma 27785. Distriktet hörer til Linköpings Stift och är fördeladt i 2 Prosterien Södra och Norra Tjust. Tjustorp, en Kronogård, uti Fridened Sokn i Wästergötland, är Löjtnants-Boställe wid Skaraborgs Regimente, äger nära 20 tunnors utsäde, swagt höbol, obetydlig skog, tämeligen wacker mangårdsbyggnad af trä. Tjärnäs, et Järnwärk uti Torsåkers Sokn i Gästrikland, äger tilräckelig skog för behowet, nödig åbyggnad. Tjärnö, på Kartan Kärnö kallad, en Sokn i Bohusland och Wätte Härad, är Annex til Skee Pastorat, samt innefattar 18 Mantal. Soknen består af flera större och smärre öar i skärgården. Rådande jordmånen är sand. Halwa Soknen har hjelpelig skog och den andra hälften ingen. Utsädet är 180 tunnor. |
Fiske är en wigtig näringsgren. År 1805 war Folkmängden 602. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan. Tjärsta, en Sokn i Östergötland och Kinds Härad, är Annex til Kettilsta Pastorat, samt består af 44.5 Mantal. Marken är af lika beskaffenhet som i Kettilsta, omskiftande med sjöar, mossar och bärg, samt därimellan liggande mer eller mindre fruktbara trakter, och grundjorden af lika beskaffenhet. En femtedel af Soknens hemmantal äger ingen skog, en niondedel någorlunda hjelpelig; och de öfrige mer än til husbehof, samt afyttra den dels inom Soknen dels til Linköping och däromkring liggande skoglösa ort. Utsädet är 550 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1550. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Tjöllinge, en Sokn och Pastorat uti Grefskapet Laurvig i Norge. År 1810 war Folkmängden 1427. Tjörn, en ansenlig Ö uti Skärgården hörande til Bohusland, håller i widd 0.9 qv. mil. Denna Ö tillika med flera kringliggande smärre öar utgöra et Pastorat, som innefattar 3 Soknar: Stenkyrka, Moderförsamling, Walla och Klöwedal, Annexer, samt 2 Kapellsförsamlingar: Rönnängen och Klädesholmen, hwilka samteligen bestå af 148.6 Mantal. Ön Tjörn innehåller trefjärdedelar idel bärg: men mellan dem äro flera betydliga fält och mångtaliga smärre slätter, de där framwisa wackra och goda åkrar och ängar. Rådande jordmånen och nästan öweralt är lera. På ön finnes numera alsingen skog, men någon bränntorf. Utsädet är 2280 tunnor. År 1805 war Folkmängden 6339. Utom åkerbruk är fiske en ganska betydlig näringsgren. Koljor, |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/832
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer