Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/838

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
TOR
TOR 827

Soknar: Lund, Stora Råby, Bjällerup, Stångby, Walkärra, Fjelie, Flädie, Sankt Pers Kloster, Nöbbelöf, Borreby, Stäwie, Lakalänga, Hoby, Hofsta, Igelösa, Oderslöf, Hardeberga, Sandby, Hällestad, Dalby, Bonderup, Silfåkra, Rewinge, Ewerlöf, Blentarp, Weberöd, Gödelöf.

Torneby, en berustad Sätesgård uti Fornåsa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, ansenlig mangårdsbyggning af trä, förfallen trägård, som tilförene warit ansenlig, 7 underliggande torp.

Tornefors, en Masugn wid Torneälf uti Öwertorneå Sokn i Norrbotns Län.

Torneå, en Stad. Ehuru denna numera hörer til Ryssland anföres han ändock här emedan han ligger på högra sidan om Torneälf, och nära til Swenska gränsen. Han är belägen under 65 grad. 51 min. Polhöjd; på en ö i älwen kallad Swensar, 115.5 mil från Stockholm och 95 mil från Åbo, wid älwens utlopp i hawet. Han håller i widd 22 tunnland. År 1805 war Folkmängden 666. Stadens förnämsta näring är Handel. Den idkas ej allenast med nästgränsande Soknar och Lappmarken utan jämwäl med Ryssland och Norge. Handelen och sjöfarten på Stockholm, som här altid utgjort största rörelsen, bibehålles ännu mäst i samma skick som tilförene. Victualiewaror sändes nu som förr til Stockholm, hwaraf smör, lax och torrfisk utgöra de betydligaste artiklarne, hwartil komma tjära, bräder, pälswärk och andra waror af mindre betydenhet. År 1805 funnos här 26 Handelsmän och 34 Mästare uti 18 särskildta handtwärk. Staden äger uti älwen et af de ymnigaste laxfisken som finnes uti någon ström som faller i Botniska hawet.

Älwen har i sednare tider bliwit så upgrundad, et stora fartyg hindras at komma närmare Staden än på 0.6 mil til Reutehamn utan för Björkön. Staden utgör jämte Nedertorneå Sokn et Pastorat. — Torneå Stad har uti Astronomiska Historien bliwit namnkunnig, medelst 2 i dess näjd anstälde gradmätningar, för at utröna förhållandet af jordens diametrar dragne genom Aeqvatorn och mellan Polerne. År 1736 anstäldes den förra gradmätningen af Fransyska Mathematici. Resultatet däraf blef at Aeqvatorns diameter til Polernas skulle förhålla sig som 200 til 199. Men i sednare tider började man misstänka denna gradmätning, emedan dess resultat icke instämde med andre uträkningar, hwarigenom förhållandet mellan bägge Diametrarne blewe mindre. En ny gradmätning anstäldes därföre åren 1800 och 1801 af Swenska Mathematici med synnerlig noggranhet. Resultatet däraf är, at Jordens Diameter dragen genom Aeqvatorn förhåller sig til dess Diameter dragen mellan Polerne, som 310 til 309. Jordens figur utgör således et klot, hwilket är 3.8 mil plattare mellan Polerne än under Aeqvatorn, då man enligt den förra mätningen trott henne wara inemot 6 mil plattare.

Torneå, (Neder) en Sokn och Pastorat i Norrbotn, belägen wid Botniska hawet på ömsesidor om Torneälf. Den delen däraf som ligger på högra sidan om älwen hörer til Swerige, och den på wänstra sidan til Ryssland. Strax inom Soknerån emot Nederkalis börjar wid Seiwis by et helt annat naturligt läge emot den öfriga delen af Norrbotn. Landet synes därifrån mycket jämnt, utan särdeles höjder ända up til Niemis by i Öwertorneå; och jämte