TRE |
| ||
ken mager eller bördig, bärgaktig och ojämn. Jordmånen är på sina ställen sandaktig, å andra blandad med ör och mulljord. Ingen lera. Soknen hörer til skogsbygden. Somlige hemman hawa hjelpelig och behöflig skog, andra åter lida brist därå. Utsädet, efter 8 à 10 tunnor per Mantal, gör omkring 120 tunnors utsäde. År 1810 war Folkmängden 585. Kyrkan är belägen under 58 gr. 10 min. Polhöjd; 5 mil från Linköping. Trehörna, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, stundom något däröwer, när lyckor uti ägorna besås, ymnigt höbol, tilräckelig skog, 2 flygelbyggningar af trä, wäl inredda och beqwäma med flera rum. Huwudbyggningen afbrann år 1795. Trehörna, en Sätesgård uti Urshult Sokn i Småland. Tresfjord, en Arm af Romsdals-fjorden uti Vedöe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. På bägge sidor om fjorden äro wackra landsträckningar, hwarest goda och wäl odlade Gårdar ligga, hwilka tillika med några Gårdar som ligga i några små dalar, som gå up från fjorden utgöra Soknen Sylte, som är Annex til förenämnde Prästegäll. Trestena, en Sätesgård uti Bjerklunda Sokn i Wästergötland, består af 6 Mantal, med rå och rör samt flera underliggande hemman, äger 14 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggnad, god trägård, godt fiske. Tretten, en Sokn, är Annex til Öjers Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge. Trewatna, på Kartan Träwatna kallad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wilska Härad, är Annex til Floby Pastorat, samt består af |
20.4 Mantal. Marken är merendels jämn. Mästa jordmånen är sandmylla. Någon skog finnes. Utsädet är 384 tunnor. År 1810 war Folkmängden 444. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Salaholm. Tribäck, en Sätesgård i Småland. Trilleholm, en Sätesgård i Wästergötland. Triset, en ansenlig och wälbygd Gård uti Laurdals Pastorat uti Tellemarken i Norge, är Tingställe och Gästgiwaregård för Resande. Trishult, en Sätesgård i Småland. Triungen, en Sokn, är Annex til Videsöe Pastorat uti Tellemarken i Norge. Soknen håller 4 mil i längd och 1.5 mil i bredd, men större delen däraf är obebodd, bestående af stora fjäldsträckningar och med skog bewuxna dalar. Troldtindene, et märkwärdigt Fjäld uti Romsdals Amt i Norge, liggande gent emot Romsdals Horn. Dess öwersta del är besatt med en rad höga spitsar eller tinnar, danade såsom mycket höga och stora skorstenar, eller såsom postyrer af stående större och smärre människjor, hwilka ha giwit munkarne i de äldre tider anledning at digta, och såsom ännu af almogen berättas, at då Konung Olof den Helige reste up åt Romsdalen för at til Kristna läran förmå inbyggarne, wille de här på fjälden boende trollen förmena honom at komma widare fram, hwarföre de blewo förvandlade til förenämnde klippor eller tinnar. Rätta orsaken til tinnarnes danande skal härröra af en hop wattuådror, som ifrån de åwanför liggande bärgsträckningar, här tränga sig ned och intil klippornas klyftor, hwilket watn, när det wid sträng |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/856
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer