Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/859

848

TRO

TRO

års Folkmängd i de hithörande Pastoraten: Tromsöe 3024, Karlöe 1880, Skjärvöe 1975, Lyngen 1728.

Tromsöe, en Sokn och Pastorat i förenämnde Distrikt. En del däraf består af öar i hawet och en stor del är landfast. Det har wid 2 fjärdar Balsfjorden och Mallanger tämeligen goda furuskogar, många Gårdar hawa ock god skog til bränsle, men flere lida brist därå. Här finnes jämwäl god åkerjord. Fiskeriet idkas med flit, om wintern söka de fläste til Lofoten, men om sommaren fiskas wanligen hemma wid hawet torsk, sey, långor. Folkmängden är tilförene anförd. År 1787 förordnades at här skulle anläggas en Handelstad. Men denna swarar litet til sit namn. När man undantager 3 Handelsmän, hwaraf den ena har et Factori här, bestå de öfrige af Småkrämare, Tobakshandlare och Krögare. Boningshusen äro så irregulärt anlagde at man må gissa til hwar någon gata finnes. År 1793 ankommo til hamnen 4 och utgingo 5 skepp.

Tromtö, en Sätesgård uti Forkärla Sokn i Bleking, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, förswarlig ehuru något gammal åbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Tromöe, en stor Ö 1 mil ute i hawet, hörande til Nedenäs Amt i Norge, utgör en Sokn som är Annex til Östermolands Pastorat i samma Amt. På östra sidan af ön är en hamn kallad Trundling. Staden Arendal har här et skeppswarf. Ön är i gamla Norrska Historien bekant däraf at den namnkunnige kämpen Starkodder här är född.

Trondhiem, fordom Nidaros, på Latin Nidrosia och på Tyska Drontheim kallad, en Stad i Norge, belägen under 63 gr. 26 min.

Polhöjd, Nordanfjelds uti Stiftet och Amtet som bär namn af Staden, wid Nidälwens utlopp i en ansenlig Fjärd, som ock bär namn af Staden, 40 mil från Kristiania och 50 från Bergen, är en af de ansenligaste Städer i Norge, den tredje i anseende til Folkmängden. Han har en särdeles wacker belägenhet wid foten af 2 bärg på et näs som danas af Nidälwen wid dess utlopp. Edet som sammanbinder detta näs med fasta landet är befästadt med wallar och grawar, samt beskyddas af bärgfästningen Kristianssten och skansen Möllenberg. Från sjösidan förswaras Staden af fästningen Munkholmen, som ligger på en klippa en fjärdedels mil i norr ute i fjorden och fullkomligen behärskar inloppet. Staden är Säte för en Landshöfding, en Biskop, en Öwerrätt, samt för den öwer Nordanfjeldske Tropparne commenderande Generalen och Commendanten öwer Staden med dess fästningar och skansar. Han är en af Norges wackraste Städer. Gatorna äro raka och breda, med wackra watnsprång och godt watn i sina flästa afskärningar. De flästa af Stadens publika byggningar och några Borgarehus äro upförde af sten, men de öfrige af trä, med en smak och prydlighet, som man ofta saknar i större Städers stenbyggnader. Midt i Staden är et stort fyrkantigt Torg. Gårdarnes antal är omkring 1500. År 1801 war Folkmängden 8840. — Staden är delad i 2 församlingar samt har 2 Soknekyrkor och 1 Hospitalskyrka. Utaf de bägge förre är den ena tillika Domkyrka uti Stiftet, samt har fordom warit en af de största och präktigaste kyrkor i Kristenheten. Hon har warit en korskyrka af Götisk byggnadsart, dock en af de regulieraste i sit slag. Dess längd