Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/889

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
878 UND
UND

masteträn, spiror, storwärksträn och sågblockar. Bärgen äro dels flata och kala, dels med jord öwertäckte. För öfrigt finnas åkrarne wid de fläste hemmanen mer och mindre stenbundne. Bland bärgen kunna märkas Björnkulls-bärgen, hwilka äro så höga at man på deras klintar kan se mäst öwer hela Tiweden, samt wid klar horizont, på et afstånd af 4 à 5 mil, i rät linea, både Howa och Bodarne kyrkor, öwer alla de stora bärg och skogar, som mellan dessa bärg och kyrkor äro belägne. Jordmånen består mästadelen af skogs- eller mojord, sällan ren lera, mera sand. Mossar och kärr större och smärre, oupodlade på utmarken, äro ganska många, af hwilka en del skulle kunna upodlas til åker och äng. De största sjöar som gränsar sig hit äro Wettern, Unden och Wiken. Utsädet är mellan 1800 och 2000 tunnor. Af wanliga sädesslag äro råg och hafra de huwudsakligaste som nyttjas. Lin och hampa odlas med fördel. Höbärgningen är i medelmåttiga år på de swagaste Mantal 70 à 80, och på de bästa 100 à 150 Wadsbokorgar. År 1810 war Folkmängden 3907. Kyrkan är belägen under 58 gr. 39 min. Polhöjd; 3.2 mil från Mariestad. Järnwärk äro Forsswik, Fredriksfors och Åboholm. Masugnar äro Granwik och Åboholm, Sännum och Sätra Herregårdar.

Underdal, en Sokn, är Annex til Urlands Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Undersåker, et Consistorielt Pastorat i Jämtland, innefattar 4 Soknar: Undersåker, Moderförsamling, Mörsil, Åre, Kall, Annexer, håller i widd 68 qv. mil, det är lika med Stockholms Län, samt består af 45.5 Mantal. Marken i detta Pastorat är ganska fjäld- och bärgaktig.

För öfrigt är den upfyld af sjöar, kärr, mossar och andra oländiga trakter. Såsom nära beläget intil Norrska fjäldryggen är åkerjorden här mycket swag, giwande liten afkastning i säd; hwarför ock det icke kan jämföras med de öfriga Pastoraten i Landet. Jordmånen består dels af sand, dels af mindre bördig lera. Den mäst rådande är så kallad gäsjord; det wil säga lös swartgrå mylla. Jämtlandsälwens första huwudgrenar: Kallströmen och Enaälwen, hawa uti den härtil stötande fjäldryggen deras uprinnelse; de förena sig strax nedanom Undersåkers kyrka uti en tämeligen stor sjö. Kallsjön, Torren och Ånnsjön som ligga inom Pastoratets gränser äro bland de största i Jämtland. Tilräckelig skog finnes, men är mycket qwistig, samt skadad af de starka och häftiga windar ifrån de nära belägna fjälden. Utsädet är mellan 600 och 700 tunnor, mästadelen korn. 2 Koppargruwor äro här belägne, den ena i Åre, den andra i Kall Sokn, hwilka benämnas Gustafs- och Carlsbergs Kopparwärk. År 1810 war Folkmängden 2851. — Undersåker Sokn består af 12 Mantal. Til sin bebodda trakt är hon belägen omkring Enaälwen, men gränsar med sin widsträckta skogsmark til Härjedalen. Näringsfång äro åkerbruk och boskapsskötsel. Det förra är nog swagt. År 1810 war Folkmängden 674. Kyrkan är belägen wid Ena-älwens och Kallströmens sammanlopp under 63 gr. 20 min. Polhöjd; 6.2 mil från Östersund. Den förenade strömen kallas sedermera Jämtlands-älwen.

Underås, en Sätesgård i Wästergötland.

Undrumsdal, en Sokn, är Annex til Våle Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.