|
DAL | ||
DALARNE, et Landskap uti den huwuddelen af Swerige, som kallas Swealand. Det utgör et Höfdingdöme, som efter Landshöfdinge-sätet kallas Falu län. Det är beläget mellan 59 gr. 50 min. och 62 gr. 14 min. Polhöjd. Det omgiwes i norr af Härjedalen, i öster af Hälsingland och Gästrikland, i söder af Wästmanland, samt i wäster af Wärmeland och Norge. Det håller i längd 31 mil, i bredd 15 och i widd 288 qvadr. mil. Större delen af detta Landskap är på 3 sidor, i wäster, norr och söder, omgiwet med landryggar, mellan hwilka det formerar 2 stora dalar, omkring de 2 stora grenarne af Dalälwen, hwaraf det ock bekommit sit namn. Den södra delen som wetter åt Wästmanland är öpen. Marken är i allmänhet högländt och bärgaktig, i synnerhet uti nordwästra delen, därest Landskapet medelst en fjeldrygg skiljes från Norge. Landets läge är, ju närmare man nalkas fjeldryggen, allt mer och mer bärgaktigt. De ansenligaste och högsta bärgen befinnas inwid Norrska fjeldryggen; därtil höra Nipfjeldet i Särna Sokn, hwilkets södra del kallas Städjan; dess lodrätta höjd från foten till spetsen är 250 famnar; Näsfjeldet och Öjeskärsfjeldet i Lima Sokn, utom flera andra. — Med ansenliga skogar är landet wäl försedt, förnämligast uti de norra och nordwästra trakterne. Omkring de stora wattudragen, särdeles längs utmed den genom landet löpande Dalälwen finnas bördiga åkrar och ängar. Södra delen som gränsar til Wästmanland liknar det landets läge och naturliga skaplynne. — Den ansenligaste strömen i detta land är Dalälwen, hwilken löper här midt igenom, efter landets längd. Hon består af 2 stora grenar: Öster-Dalälwen och Wäster-Dalälwen, hwilka förena |
sig wid 60 gr. 32 min. Polhöjd. Denna förenade ström rinner 14 mils längd genom landet. De största wattudragen, som flyta söderut äro Kolbäcks-ån, och Swartälwen, hwilka bägge i detta Landskap hawa deras uprinnelse. De största sjöar äro Siljan, hwilken håller i widd 2.8 qvadr. mil eller 65000 tunnland; Runn 0.6 qvadrat mil, eller 13880 tunnland, Amungen, 0.56 eller 12960 tunnland, samt Wesman, 0.42 qvadr. mil, eller 9720 tunnland. — Landets förnämsta produkter bestå uti mineralier. Malmarter äro här många. På wänstra sidan om Dalälwen förekomma de flästa kopparmalmsfyndige trakterna. Den andra delen af detta landstreket är mellan Dalälwen och det wattudraget, som klywer Wäster-Bärgslagen, samt har många större och smärre malmtrakter af både silwer, koppar och järn, jämwäl galmäja. — Den södraste delen af landet hyser järn och silwer. Af andra mineralier finnes i landet porfyr, kalksten, slipsten, bärg-kristal, amiant, magnetsten, bärgbeck, eldfast lera, ametist, topas, antimonium, blodsten utom andra slag. Landet har således et rikt förråd på bärgwärk; järntilwärkningen är sålunda ansenlig, och stiger årligen til wid pass 30000 skeppund; men wad kopparafkastningen beträffar, så kan intet Landskap i Riket därmed jämföras, ty den stiger årligen mellan 6 och 7000 skeppund. — Emedan landet är mycket bärgaktigt, så har det icke tilräckligt uptagna åkerfält, särdeles åwan om Falun. Åkerbruket giwer ej tilräckelig säd för landets behof, så at säd måste från andra orter införskaffas. Mulbetet är skönt, särdeles uti de norra och nordwästra trakterne. Desse trakter äro ock försedde med ansenliga skogar. — Åkerbruk och boskapsskötsel äro i |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/97
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer