168
— Förföljen jakten! tillägger han. Och båten kilade åstad med en fart, som om den förstått sin herres vilja.
Speljakten styrde emot ön Capri, men vinden tvingade den att göra en och annan vändning, och antingen nu den engelska slupen var bättre seglare eller bättre förd, nog af, efter en kort stund upphann den jakten.
— Ladda nickhakarne! kommenderade vår engelsman.
Och under det jakten gjorde en ny vändning, gick slupen i en halfcirkel omkring den.
— Fyr, befalde engelsmannen.
Saluten verkstäldes under det manövern fortsattes.
Om bord på jakten misstog man sig icke om afsigten härmed. Under det att en neapolitansk marsch spelades af musiken, tillkännagaf sällskapet med lifliga bifallsyttringar sin tacksamhet för den artiga saluten.
Men detta bifall tycktes ej bekomma vår engelsman någonting. Med ansigtet hvilande i den ena handen, sköt han med den andra sin hatt djupare ned öfver pannan. Kappan hade skridit af axlarne, och den vackra uniformen klädde väl hans smärta och manliga gestalt. Under det han passerade tätt förbi jakten, tjenade honom handen till mask, och ehuru ingen kunde se hans ansigte, var han i tillfälle att på ganska nära håll betrakta hvad som tilldrog sig omkring honom. Det är hon, mumlade han för sig sjelf, min gud, det är verkligen hon!
— Han saluterade oss med sina nickhakar, pratade man om bord på speljakten, men tar ej af sig sin hufvudbonad. Det var en besynnerlig artighet.
— Alla engelsmän äro besynnerliga.
Utan att bry sig vidare om jakten, återtog slupen nu sin förra kurs. Närmare emot aftonen passerade den förbi Molo och lade i land vid Ponte Nuovo.
Midt i denna slösande och praktfulla verld af öfverflödande sydländsk rikedom hade den unge engelsmannen upptäckt en flicka från norden, en blyg »förgät mig ej» ifrån en svalare hemisfer.
Endast upptagen af hennes bild, hade han ej gifvit akt på det sällskap, hvari hon befann sig.
— Det är hon! hade han utropat.
Neapels sköna natur kröntes i hans hjerta med en enkel blå blomma nordan ifrån.
Då han hoppade i land vid Ponte Nuovo, utropade han:
— Bella Napoli!
