kommo i marknaden; de kräfde nya lampkonstruktioner och kommo snart allmänt i bruk både inom- och utomhus. Numer finnas dylika lampor i en mängd olika konstruktioner. Genom upptäckten af de ofantligt rika bergoljelagren i Pennsylvania och Canada äfvensom i trakten af Baku vid Kaspiska hafvet har dessa oljors prisbillighet i förening med en stark lysförmåga tills vidare försäkrat dem om främsta rummet såsom belysningsämne.
Lysgasen är ingalunda någon för vårt århundrade alldeles ny bekantskap. Redan i slutet af förra århundradet var den bekant, och 1792 användes den af engelsmannen Murdoch till belysning i dennes maskinfabrik i Rodruth, Cornwall, och 1798 införde samme man gasbelysning i firman Boulton & Watts verkstäder. Murdoch var likväl icke den förste, som framställt gas, ty redan 1786 hade en fransk ingeniör vid namn Lebon lyckats framställa lysgas genom upphettning af trä, och det uppseende han 1800 gjorde med sin s. k. “termo-lampa,” trots dess bleka, ljussvaga låga, föranledde, att man 1801 äfven i Stockholm pröfvade på att införa hans uppfinning. Det stannade emellertid vid försöket, och sedan Murdoch i början af 1802 lyckats förvärfva sin uppfinning något större uppmärksamhet, infördes den första mera omfattande och i tekniskt hänseende fullkomligare anläggningen i ett bomullsspinneri i Manchester, där 3,000 gaslågor brunno.
En tysk österrikare vid namn Winzer, som under åren 1804—1809 i England förskaffade sig flera patent under namnet Windsor, grundade sedermera, i förening med Murdochs lärjunge Samuel Clegg, de första gasbolagen i London 1813 och i Paris 1815, ehuru redan 1808 flera af Londons gator och byggnader, liksom äfven gator och byggnader i andra engelska städer, dessförinnan upplystes af gas. Redan 1819 funnos i London mer än 51,000 gaslågor, och 1822 ägde den engelska hufvudstaden fyra stora gasbolag, hvilka vid sex gasverk årligen tillverkade omkring 40 millioner kub.-meter gas. Ett rörnät af omkring 400 kilometers längd ledde gasen till de 7,268 gatulågor och 61,203 privata lågor, som funnos.
Winzer delade många uppfinnares öde att för de ekonomiska svårigheternas skull aldrig skörda frukterna af sitt arbete, ity att det ena bolaget efter det andra af dem han varit med om att grunda gick omkull, och i Paris måste han till och med afträda sin egendom åt andra personer.
I Tyskland omtalas ingen gasbelysning förrän 1811; Berlin har upplysts af gas sedan 1827 och Wien sedan 1840. I Sverige dröjde det ganska länge, innan gasbelysningen infördes. Visserligen blef det 1824 fråga om gasbelysning i Stockholm, men icke förr än Göteborg fått sitt gasverk 1846 och Norrköping sitt 1851, anlades ett gasverk i Stockholm, och i slutet af 1853 tändes gaslågorna första gången på Norrbro.
* * *
Vid början af det nittonde århundradet voro de högre samhällsklasserna i Tyskland, i synnerhet i Berlin, ännu genomträngda af adertonde århundradets franska idéer och den anda, som i så hög grad befordrats af Fredrik II. Allt ifrån hans tid härskade fransk smak hos adeln, och spår af denna smak ha också bibehållit sig till inemot århundradets sista fjärdedel samt bidragit att påtrycka
