Sida:Efterlemnade dikter.djvu/32

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
23


I samhällshjulen. Icke för att se’n
dem vräka kull och lossa band och skrufvar,
men för att stärka hvad som slitits re’n
och stäfja ångan, som på djupet rufvar.

Ty vet, det sjuder. Lägg ditt öra till
och du skall bäfva, om du rätt vill lyssna.
Och för ett trotsigt ljudande: »Jag vill»,
din häpna fråga skall måhända tystna.

Tag dig till vara! Om från ugnens glöd
en gnista springer fram som vådeld tänder,
törhända då du tarfvar hjälp och stöd
af starka armar och af fasta händer.

Må ske! Vi komma då i slutna led
och rädas ej de blodigt heta skurar.
Och skulle byggnaden ock brinna ned,
på gammal tomt vi resa nya murar.