Sida:Efterlemnade dikter.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Tack!

Till tant Bella.

Innestängd af blåst och vinter,
smekte doft af hyacinter
mina sinnen i ett nu . . .
Gifvarinnan det var du!

Det var fläkt från forna tider
ack, till hvilka tanken glider —
soligt glada barndomsår,
lifvets evigt ljusa vår!