så långt och så länge krafterna förmå, förswara den allmänna wiljan i anseende till natur och wal af samhällsskick.
Men Herr Grefwe v. Platen synes härpå fästa mindre afseende, än å hwad de segrande magternas beherrskare förut sinsimellan beslutit, rörande Scandinaviens förening; och wi kunna härwid icke dölja den känslan, att denna grundsats, hwarigenom nationerna anses wara en godtycklig handelswara uti beherrskarnes händer, är särdeles wådlig för de smärre stater, som äga ett så stort behof, att uti moralisk styrka, genom öfwertygelsen om rättigheten och förmågan att sjelf stifta sina lagar, finna en motwigt för de större physiska krafter, som af herrskarne understundom kunna disponeras; hwad som härutinnan gäller för det hela, saknar wisserligen icke heller tillämpning på dess del, och man wädjar ännu en gång till billighet och rättwisa, till enkel werlds- och menniskokännedom, om Norrska nationalkänslan, wid frågan om walet af en dag för en nationalfest, kunde tweka emellan den dag, då Norrska Folket wid Eidswold gaf sig den statsförfattning, som nu är grunden för dess statsskick, och någon af de dagar, som, äfwen under de mest fördelaktiga förhållanden, alltid innebära en påminnelse om de segrande magternas beherrskares förutgångna beslut om Norrska Folkets öden. Norrska Tidningsbladet Patrouillen har i öfrigt så wäl, och med så mycken sans och måtta, utredt detta ämne, att i anseende härtill ingenting är att tillägga, utan inskränker man sig i denna del till hänwisning å den sequestrerade öfwersättningen, som genom sequestern säkerligen kommer att winna i namnkunnighet och efterfrågan; men man kan icke afstå från framställningen af några ifrån detta ämne härflytande betraktelser. —
Det är ej utan en wiss förundran, man funnit så många wara af den tankan, att den 17 Maj af Norrmännen ej borde firas; och ehuru man wågar hoppas, att ganska många, wid sakens fördomsfria öfwerwägande, skola finna sitt misstag, har man trott sig kunna leda uppmärksamheten till en undersökning, om föremålen för fester, i anseende till märkwärdiga politiska händelser, gifna inom Swerige, tåla någon allwarlig granskning.
Hos oss har aldrig någon constitutionsfest blifwit satt i fråga. Månne detta, wid jemförelse emellan Swerige och Norrige, ej innebär ett bewis, att Norrska folket måtte wara i ånjutande af större, märkbarare, constitutionella fördelar, än wi? — Och hwarifrån hafwa de dessa fördelar, om ej ifrån den constitution, som antogs den 17 Maj i Eidswold,
