bibelspråk – lästes och omlästes flera gånger under skoltiden. Mången flitig gosse med godt minne kunde boken utantill. En och annan var i stånd att, när en katekesfråga gjordes honom af en kamrat, uppläsa svaret, bibelspråken, nästa fråga med svar och bibelspråk sidan ut och nästa sida med, om det därpå kom an. Alltför mycket för ett barn tomt och obegripligt fanns där, men också åtskilligt fullviktigt, som sitter ingrodt i sinnet och minnet. Där fanns ett stycke, som handlade om det orätta i att bedrifva trolldom och innehöll en beskrifning på hvad trolldom är. Men där funnos andra, t. ex. stycket om arbetsamhet: »Arbetsamhet befordrar hälsa och välstånd, hindrar många tillfällen till synd, hjälper oss att emotstå onda begärelser, bidrager till tröst och sinnesstyrka under motgången.» Man läse högt och med enkelhet det stycke, vi alla äldre så väl känna: »Gud är en ande, ett osynligt väsende, med alla de högsta fullkomligheter: evig och oföränderlig; allestädes närvarande; allvetande och allvis; allsmäktig, helig och rättvis; sannfärdig, god och barmhärtig.» Den sköna rytmen och språkets »harpoljud» hjälpte innehållets logik att hålla de många adjektiven kvar i minnet.
Vi läste Hübners bibliska historia. Den innehöll några sällsynt dåliga träsnitt; men så voro de törhända de första träsnitt, som förekommo i en svensk skolbok, med undantag af tuppen i abc-boken. Särskildt minnes jag ett vidunder till Noaks ark; de andra har jag mest glömt. Men så mycket djupare minnes jag berättelsen om Josef och hans bröder. Mitt
