sedermera aldrig hört talas om detta spel. Spelet var icke oskyldigt.
Borden voro erbarmligt sönderskurna, på ett och annat ställe genomborrade. För sundhet och trefnad sörjdes ej. Man tycktes eftersträfva spartansk enkelhet och åstadkom, i många fall, spartansk råhet.
I klassen fanns en ordningsman, custos morum, och en listförare. Custos skulle svara för ordning och tystnad i klassen före lärarens ankomst och hålla reda på, hvilka voro frånvarande eller kommit för sent. Ämbetsmännen tillsattes för en vecka i sänder. Custos uppdrog på svarta taflan tre kolumner, hvar och en med sin öfverskrift: Strepentes, Serovenientes, Absentes. (Stojande, Sentkommande, Frånvarande), och i dessa kolumner uppskrefvos vederbörandes namn. De anmäldes vid lärarens ankomst. Kolumnen Strepentes var sällan tom, men custos strök ofta ut namnen, då läraren tog i dörrklinkan.
Listföraren hade ett maktpåliggande uppdrag. Hvarje lärjunge fick betyg för sin läxa; detta innebär, att hvarje lärjunge måste förhöras. Utgångspunkten för betygen var noll. Plusbetygen hette Halft beröm och Beröm. Minusbetygen voro Ett slurf, Två slurf, Tre slurf och Bakläxa. Vid veckans slut räknades betygen ihop. Minusbetygen drogos från plusbetygen. Allt infördes i lärarens journal, och hvarje gosse fick sina anmärkningar och betyg under den gångna veckan införda i en anmärkningsbok. Denna uppvisades hemma, och målsmannen tecknade sitt namn däri. Men därmed var ej saken slut. Sista timmen
