Visserligen borde man tänka på hemläxorna, men det
blef en cura posterior och kunde ej grumla
lördagslyckan.
Min skoltid var, kan man säga, en hel lång fröjdetid, och jag begaf mig alltid till lärorummet i den gladaste sinnesstämning, ifrig att åter träffa kamraterna och aldrig obenägen mot undervisningen.
⁎
Teckning och sång hörde, som redan nämnts, till skolans undervisningsämnen och meddelades, liksom gymnastiken, utan särskild afgift. Däremot ingick icke simning bland läroämnena, men den manliga ungdomen började allt mera ägna sina lediga sommartimmar åt denna nyttiga idrott. Länge hade det dock dröjt innan någon simskola i Stockholm kommit till stånd. Uppsala hade i det afseendet hunnit långt före hufvudstaden.
Först 1827 anlade fabrikören C. D. Lind en sim- och badinrättning vid Riddarholmens norra strand, ej långt från Strömsborg, och strax därefter stiftades Stockholms simsällskap. Redan den 27 augusti samma år höll Lindska simskolan sin första promotion, och promotor var Anders Fryxell, hvilken lifligt intresserade sig för simkonsten och i sin mån verksamt bidrog till denna konsts utbredande.
Redan 1828 öppnade grosshandlaren O. Åbom en ny simskola, vid slutet af d. v. ångbåtshamnen på Riddarholmen, nedanför Sundhetskollegiets på den tiden där befintliga hus, hvarest stadens auktionskammare nu har sina lokaler.
