strejk kunde förekomma. Det hette då, att
gesällerna från den och den dagen skulle »spatsera»,
d. v. s. gå och drifva samt ej infinna sig på
verkstäderna. Vanligtvis, för att ej säga alltid, stannade
det dock vid hotelsen och kanske några få själftagna
fritimmar.
⁎
Drygaste göromålet för såväl yngsta lärgossen som pigan var att bära vatten för hushållet. Dricksvattnet hämtades i stora kopparflaskor, och sjövattnet i ämbar eller såar. Staden hade många brunnar, men deras vatten var ej af god beskaffenhet.
Några stadsbor hade tillstånd att hämta dricksvatten från en af brunnarne i kungl. slottet, och den piga eller pojke som kunde uppvisa det för hans husbondefolk utfärdade, inom glas och ram infattade tillståndskortet, kände sig ganska stolt.
Ännu smakligare än det i och för sig kanske ej så utmärkta slottsvattnet, men också dyrare var det vatten som fördes från Haga och allra bäst det som kom ända från Wårby.
Vatten till hushållens öfriga behof togs till större delen ur Mälaren, och i handtverkshus var det än pigan, än yngste lärgossen som med ok och ämbar, än de båda som med så på stång forslade vattnet från sjön. De som bodde i »staden mellan broarna» eller s. k. stan hade mindre mödosamt arbete än de som voro hemma i backarne på Söder, men lätt arbete var det ingenstädes, således ej heller för dem som måste knoga upp för Tyska brinken och sedan
