bodarne, hvilken afled 1811. Denne Keijsers eller
Keysers äldsta dotter, Lovisa Dorothea, var gift
med lärftskramhandlaren och kaptenen vid
borgerskapets infanteri Johan Hazelius och farmor till Artur
Hazelius. Den sist nämnde var således syssling med
Abr. Mankells son, den bekante kaptenen Julius
Mankell.
Släktförhållandena gjorde väl, att Abraham Mankell rönte ett godt mottagande i Stockholm samt genast erhöll anställning som sånglärare i Klara skola. Han var då endast tjuguett år, och året därefter kallades han till organist. Alla sina många befattningar innehade han till sin död, som inträffade 1868.
⁎
På gymnasium fanns på den tiden ingen teckningslärare, hvarför den som hade håg för att rita måste vända sig antingen till någon enskild ritlärare eller söka inträde i konstakademiens principskola. Denna ansågs dock föga passande för ynglingar med någon uppfostran. Den var också befolkad af i synnerhet lärpojkar, mest lärlingar hos handtverksmålare. För en gymnasist var det nästan nedsättande att taga plats bland denna pojkskara ur samhällets lägre klasser. Men undervisningen där var kostnadsfri, och min håg för teckning gaf mig ingen ro förr än jag kommit in i »principen». Där härskade just ingen god ordning, men nog kunde man lära något, blott man själf hade tillräckligt allvar. Kamraterne voro just ej heller synnerligt förledande, snarare afskräckande. Deras upptåg voro ej blott bullersamma,
