Hoppa till innehållet

Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/305

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
297
DEN SOCIALA FRÅGAN.


J. F. Andersson på Essingen, en inom stockholmslifvet mycket känd och aktad person, hvilken 1845 utgifvit: »Försök att besvara den allmänna frågan; hvad som bör göras af och för Sveriges industri och dess idkare.

I Februarigubbarnes handlingar läses, att Pontin och Holmberg vid det tillfället »spelade de intressantaste rollerna». Efter middagens slut tågade sällskapet öfver isen till Kungsholmen, där de hamnade på det gamla, efter traktören, mäster Anders Mårten Holm (död 1715) uppkallade, på den plats som nu upptages af Mobergska gjuteriet belägna värdshuset Mäster Anders, »hvarest detsamma, anfördt af Pontin, i gåsmarsch intågade. Traktens kommissarie, intagande sin toddy, bevärdigade sällskapet med några skarpa ögonkast, men därvid stannade saken.»

»Med lifligt och upprymdt minne af den glada dagen inbjöds Andersson att den 21 februari nästkommande år intaga middag å Piperska muren», således på ett mycket ansenligare ställe än Mäster Anders.

Från den dagen 1852 räknas Februarigubbarnes tillvaro som ordnadt sällskap. Då hade den lilla samlingen ökats med notarien i kammarkollegium Frode Bergström, hvilken år 1846 hade erhållit Svenska akademiens andra pris för Erotiska Distiker och sedan under en lång följd af år var en vänsäll Februarigubbe samt som f. d. kammarråd gick ur tiden först 1902, högt aktad och djupt saknad.

På »gubbarnes» årsmiddag 1852 föreslog den endast trettiotre-årige Pontin, yngst i laget, att om någon af sällskapet med döden afginge, skulle