Walldénska huset, n:o 7 Stora Trädgårdsgatan, och
hvilken redaktion Talis då tillhörde. Operakällaren
besöktes visserligen också, men kanske mest under
ett senare skede.
Den vid skildringen af bondeståndets kansli under 1853 års riksdag omnämnde skalden A. J. Afzelius, kallad Afze, förde kanslikamraterna ofta till Piperska Muren, där han sammanträffade med sin gamle vän Talis Qualis, och det var ett icke ringa nöje att vara vittne till de två diktarnas ordkastningar, då det blixtrade som mellan skarpa svärdshugg. Afze var kvick, ej sällan bitande skarp och sårade ofta, om ej Talis, dock flere af oss andra. Vid närmare bekantskap fann man likväl, att han också var mäktig en verkligt varm känsla.
Han var obestridligt martyr för sitt eget lynne och kanske äfven för otillfredsställd ärelystnad, och likväl borde denna, åtminstone till någon del, ha känt sig belåten med den framgång han vunnit dels såsom skald, dels på krigets bana.
Afze hade som frivillig gått ut i dansk-tyska kriget 1848 och tjänade i början som menig, men gjorde sig snart bemärkt och befordrades till officer samt slutligen till premierlöjtnant och riddare af Dannebrogen, en befordran som icke kom många af de främmande frivilliga till del.
År 1849 hade Afze gift sig med en dansk dansös Augusta Nielsen, vid kungl. teatern i Köbenhavn, men äktenskapet blef icke lyckligt, hvilket ytterligare fördystrade sinnet, och detta kunde icke hjälpas upp genom ett senare gifte, som ingicks i Simrishamn 1858. Afze kände sig djupt olycklig, utom då han,
