ekonomibokhållare vid kungl. hofförvaltningen och slutligen
upphörde med bokhandeln.
Probsts, Bergers och Thomsons boklådor upphörde in på femtiotalet. Skåningen Thomson ägde genom sin bror, boktryckaren N. H. Thomson vid Ladugårdslandstorg, romanförfattaren och utgifvaren af Kabinettsbiblioteket och Nya svenska parnassen, många litterära bekantskaper, men var själf en ovanligt illitterär bokhandlare, för öfrigt en hedersman. I hans boklåda, där J. Norman, en äldre bror till tonsättaren, i några år var biträde, samlades nästan dagligen flere litterära personligheter, bland hvilka kungl. bibliotekarien A. I. Arvidsson vanligtvis förde ordet och hvarvid åtskilligt kvickt och roligt skämt anställdes med den beskedlige bokhandlaren. Arvidsson afled redan 1858, men då hade bokhandlaren Thomson i flera år bott på Gotland, fri från bokförsäljning och äfven från vännernas drift. Boktryckaren Thomson lefde ända till 1874 och hade då i lång tid varit bosatt i Malmö, sin födelsestad.
I n:o 9 Stadssmedjegatan idkade K. R. Looström bokhandel, men var äfven tjänsteman i Rikets ständers bank och lämnade boklådan till sitt biträde T. W. Söderlund, som vid mycket unga år blef egen bokhandlare, hvarmed han dock redan 1856 upphörde och fick anställning hos P. A. Norstedt & Söner.
Snedt emot Looström-Söderlundska lådan hade S. J. Laseron också bokhandel vid början af 1850-talet.
Vid Mynttorget hade J. C. Hedbom, där Skandias hus nu reser sig, öppnat bokhandel 1827, men hvilken upphörde 1852.
