Hoppa till innehållet

Sida:En gammal stockholmares minnen Del 2.djvu/103

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
95
UNDER KRISENS KRITISKA TID.


Gille sökte med sin trupp hålla modet uppe. Den som bäst lyckades var Czapek, som på en af krisens värsta dagar, då mansspillan varit synnerligen stor, gaf en andlig konsert, på hvilken han under mycket bifall utförde en af honom komponerad kantat med storartad uppfattning och nytt bevis på helgjuten talang. Kantatens ord voro författade af magister Wallin.

Många bland Göteborgs rika män sökte räcka handen till bistånd, och det var väl knappt någon enda affärsman som sökte skaffa sig fördelar på de betrycktas bekostnad. Många vackra drag gjorde däremot under denna sorgliga tid sig gällande och visade den goda samhällsanda som rådde i Göteborg.

Åtskilliga bland dem som råkat ut för oförvållad olycka beviljades anstånd, och bland dem fingo flere tillfälle att snart åter börja sin verksamhet. Andra slutade för alltid, men bland dem funnos icke så få som under ganska lång tid arbetade på utplånandet af de från krisen härflytande skulderna. Emellertid hämtade sig samhället snart nog, och Göteborg gick utan afbrott en väl förtjänt uppblomstring till mötes.

⁎              ⁎

En dag satt jag lutad öfver — icke några handelsböcker, men ett af mig nyss förut afslutadt manuskript af lättare innehåll, då Hedlund inträdde och utropade:

— Har du nu fått nog af affärslifvet?

— Mera än nog! svarade jag. Men de fyra senaste åren ångrar jag dock icke. Se, det är nog