Hoppa till innehållet

Sida:En gammal stockholmares minnen Del 2.djvu/70

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
62
GÖTEBORG FÖR FEMTIO ÅR SEDAN.


Arbetarebostäderna, hvilka så fördelaktiga de än voro för mindre bemedlade stadsbor, likväl uthyrdes högst billigt, men ingalunda kunde betraktas som allmoseverk. På detta område, liksom på flera andra, har Göteborg visat förmågan att tillämpa praktisk välgörenhet med fullt iakttagande af människovärdet, och det föredöme det därigenom lämnat andra delar af fosterlandet har haft sin goda verkan.

*

Sällskapslif och affärslif.

Sällskapslifvet i Göteborg har af andra svenskar ofta förklarats vara ganska tråkigt. Det var det icke åtminstone för femtio år sedan, och det lär väl ej nu vara annorlunda än på den tiden. Stockholms sällskapslif liknade det mera än något annat, och de nöjen som bjödos voro obestridligt af lika stort värde som i det öfriga Sveriges umgängeskretsar.

Man arbetade styft, kanske ej så ihärdigt som i Hamburg, den plats där man lärde sig riktigt »lägga manken till», men otvifvelaktigt mera än på de flesta öfriga platser. Och efter arbetet kom förströelsen. Den har af andra förklarats vara uteslutande engelsk, liksom hela det göteborgska samhället påståtts både arbeta och roa sig efter engelskt mönster.

Till någon del kan ju detta påstående vara öfverensstämmande med verkliga förhållandet, och det har sin förklaring i de lifliga förbindelser som redan för länge sedan, då den holländska perioden var förbi,