sig så många han kunde, då han sedan flyttade till
Stockholm, men deras blomstringstid var då förbi.
En göteborgswitz fordrar göteborgsmark under sig
och trifs endast i göteborgsluft.
*
Högre syften.
Göteborg hade på den tiden, liksom i våra dagar, dugliga affärsmän och skickliga handtverkare, men saknade ej heller sinne för allmän bildning, vetenskap och konst. Därpå voro åtskilliga sällskap och föreningar tillräckliga bevis. För att icke särskildt nämna Göteborgs Bibelsällskap m. fl. föreningar i dylikt syfte, må hågkommas Vetenskaps- och Vitterhetssamhället, som uppträdde redan på 1700-talet och fortfarande äger bestånd samt bär titel af kungligt. Detta samfund grundade på 1830-talet Göteborgs Naturhistoriska Museum, hvilket redan tjugu år därefter hade gjort aktningsvärda framsteg och är nu en högst betydande institution med olika samlingar. På 1850-talet klagade man öfver den dåvarande lokalens otillräcklighet och dåliga tillstånd i allmänhet. Men det bedröfliga tillståndet undgick icke Göteborgs vetenskapsälskande och förmögna medborgares behjärtande, och så uppstod Göteborgs nya, i flera afseenden betydande museum.
På 1850-talet var Göteborgs Läkaresällskap tämligen nytt, blott ett tiotal af år. Sällskapets ordförande var dr. H. J. Carlson och sekreterare dr. A. M. Thunborg. Stadens läkare voro då nitton, och apoteken tre (Kronan, Enhörningen och Lejonet).
