flera grafvar som dock ej hafva några märkligare prydnader, utom deras vapen och värjor. Predikstolen och dopfunten äro målade som svart marmor med ganska vackert bildhuggeri. Öfver dörren till sakristian sitter biskop Henriks bild, där han trampar på bonden Lalli, som högg tummen af honom. Däröfver är ett gammalt förfallet positiv, nu mera alldeles obrukligt. På pelarna ikring kyrkan sitta en hop taflor, bland andra »Frälsarens nedtagning af korset», »Yttersta domen» några gamla porträtt af de forna kyrkolärarna, m. fl. dylika. Kring koret äro målningar af alla lärjungarna, evangelister och apostlar, samt profeter. Orgelverket är ganska prydligt och vackert. Det är skänkt af kommissarien Hans Wittfot, hvars porträtt i lebensgrösse också sitter där. Det har kostat honom öfver 41,000 d:r k:mt. När det blef öfverlämnadt till kyrkan hade det allenast 33 stämmor, men sedan det af åskan blifvit skadadt, har en direktör från Stockholm till dess reparerande blifvit förskrifven, som nu just höll på med att göra det färdigt, då det kommer att få ännu flera stämmor. Under vår promenad i kyrkan höll kapellmästaren på att probera det, och tycktes det vara rätt godt. Kyrkan är nu onekligen ganska vacker, men genom de många grafkoren ganska mörk. Hon har tillika med staden undergått många olyckor. 1738 afbrann det vackra tornet, hvari klockorna och slaguret nu äro. Genom församlingens frikostighet, har kyrkan fått en rätt dyrbar skrud, med allt tillbehör af silfver, till och med håf med skaft af fint silfver etc. som Wittfot skänkt. Consistorium Ecclesiasticum hålles i ett särskildt rum här i domkyrkan. Kring kyrkan finnes ännu lämningar af en ganska tjock och hög
