Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/355

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
1835.]347
snäckor och insekter.

tjugofem Amerikas vestkust, och af dessa senare kan man urskilja åtta som varieteter. De återstående aderton (en varietet deri inbegripen) funnos af Cumming vid de Låga öarne och några af dem äfven vid Philippinerna. Att snäckor från öarne i mellersta delarne af Stilla hafvet förekomma här, är ett ganska märkligt förhållande; ty så vid man vet, är icke en enda hafssnäcka gemensam för öarne i detta haf och vid Amerikas vestkust. Det öppna haf, som sträcker sig i norr och söder utanför vestkusten, skiljer tvenne alldeles olika konchyliologiska områden; men vid Galapagos-öarna hafva vi ett rastställe, der många nya former blifvit skapade och dit dessa begge stora konchyliologiska områden hafva sändt sina nybyggare. Det amerikanska området har äfven hit sändt sina representanter; ty vid Galapagos-öarna finnes en art Monoceras, hvilket slägte endast förekommer på Amerikas vestkust, äfvensom af slägtena Fissurella och Cancellaria, hvilka äro vanliga på vestkusten, men icke vid öarne i Stilla hafvets midt. Dessutom finnas vid Galapagos-öarna arter af slägtena Oniscia och Stylifer, hvilka äro gemensamma både för Vestindien och hafven vid Kina och Indien, men icke finnas hvarken på Amerikas vestkust eller i mellersta delarne af Stilla hafvet. Jag får här tillägga, att sedan Cumming och Hinds jemfört omkring 2,000 snäckarter från Amerikas ost- och vestkust, funno de endast en enda art gemensam, nemligen Purpura patula, som lefver i Vestindien på kusten af Panama och vid Galapagos-öarna. På denna del af jordklotet hafva vi sålunda tre stora konchyliologiska hafsprovinser, alldeles olikartade, fast förvånande nära hvarandra, och skilda af långa hafs- eller land-områden, hvilka sträcka sig i nordlig och sydlig riktning.

Jag gjorde mig mycket besvär med att samla insekter, men om jag undantager Eldslandet, såg jag aldrig något land så fattigt i detta afseende. Äfven i de högre och fuktiga trakterna fick jag obetydligt, utom några små flugor och steklar, mest af vanliga, öfver hela jorden spridda former. Såsom jag förut anmärkt, äro insekterna af ytterst obetydlig storlek och dunkla färger, för att tillhöra en tropisk trakt. Jag samlade tjugufem arter skalbaggar, utan att taga i beräkning en Dermestes och en Corynetes, som äro inflyttade öfver allt der skepp lägga till. Af dessa tillhöra två familjen Harpalidæ, två Hydrophilidæ, nio tre familjer Heteromera och de återstående tolf lika många särskilta familjer. Detta förhållande, att insekter, (och jag får äfven tillägga växter), der de äro få till antalet, tillhöra många olika familjer, är som jag tror mycket allmänt. Waterhouse, som lemnat en förteckning på insekterna i denna ögrupp och som jag har att tacka för ofvanstående detaljer, har sagt mig att deribland finnas åtskilliga nya