Sida:En saga om en saga 1917.djvu/253

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
249
LUFTBALLONGEN

armar mot dem, överlyckliga i hoppet att få följa dem bort genom den strålande rymden.

I detta ögonblick ha gossarna nått fram till segelrännan, och med uppåtvända, glädjestrålande ansikten och uppåtlyftade armar åka de ner i vattnet och försvinna utan ett rop om hjälp. Skridskoåkare, som ha försökt att hinna dem, stå ett par sekunder därefter på iskanten, men strömmen i vattnet har fört kropparna in under isen, och ingen hjälpande hand kan nå dem.