Städa opp ett regemente, städa i ett huushåll, som i ett huus. En hustru bör städa i huset men en kaar i regemente.
Sela. Draga orättfärdighetens sela.
Betsl. Stoici ha welat aldeles utrota affecterne, men i däd de så hårdt hafwe förfördt sig på dem, ha de wijst affecten meer än noog. Ty wore bätter at säija, affecter böre wara wåre spårrar ok förnuftet wårt Bess’l.
Grijma. »När Fahn ha fått lagt Grijma på en först, see’n leder han en, hwart han wil».
Ook. »Förnuftets ook är dem försiktigom drägeligare än wällustens, efter de sij på ändan». Däd är fåfängt, mig til döme, at föreskrifwa en allmänn upfostringslaag, ty »den ene Goss’n behöfr spåran, den andre Grijman, den tredje frijhet, den fierde oket.»
Töm. Nok hör man, at man skal hålla Lust i Töm, men när man ska’ gee efter den Tömen eller håll igen, däd wil konst til at weta.
Åga. »Den aldrig wil wåga, får aldrig nå åga»; ellies åga ok ega, Græce εχειν, där af ega. Egor, egendom, ens egit.
Hulling kallas den lilla kroken, som sitter främst på meet-kroken, som håller fisken qwaar, at han inte så lätt slipper of, seen han en gång har fastnat på. Dä-här kan mycki wackert brukas metaphorist wijs.
Äger brukes i Lagen för bör, är εχει, habet, som Fransosen: il a à faire cela, han har til at göra däd.
Ägnar ok bör, proprium illi est.
Gijnstigen til sådan Ord-kunskap är ingen ann än märkja på oohl i tal ok böcker ok sedan låta pännan gå.
Om en wille wertera på Swenska en Florum (som mäd rätta må heta Florus för sitt blomster-taal), en Horatium eller någo tåf’n, eller ok Apulejum, skulle man öfwerkomma en sådan swassekonst, at man inte mehr ska begära, hällst om ni ä så dristig som di.
[Hwad grammatica är.]
Grammatica är int’ annat än ett Opsats af allehanda reglor ok omständigheter, som lända til ett språks rätt talande ok skrifwande. Man kunde wäl opsätta sådant, utan att dä skulle blij nån Grammatica tåf, näml. som huart ok ett inn- ok förefaller utan någon afdelning eller ordning. Dock efter sådane åtmärkelser förorsaka
