Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
39
om bokstäfver, skrifter och studier.

Höglärde Bröder warit ok i synnerhet beläsne i Historien, så i de Grekers ok Romares som i de seenare tildragne.

I dä-här nu löpande siuthonhundrade seculo har Swerjet så mäd wapen, så mäd studier opstigit til den Ähretrappan, hwarest däd aldrig från werdenes begynnelse har ’ti stått. Carl den nijnde, ehuru krigisk han war, hade altijd ett mildt öga på studier. Han lätt utgå Lagbogen, öfwersedd, på Tryck, som hon nu än i dag är til at sij. Lätt ok af lärde Männ skrifwas en uttydelse eller paraphrasin på god, då-förståndelig swenska, hwilken än i archivo finnes. Ok hade den utan twifl tryckts, om icke Lagbokens wördnad, den henne för åldern skull tilbör, där igenom hade skulla’ lijdit meen.

Hoos den här Konung Carl den nijnde war den gamle Bureus (på Wålsättra strax ut mäd Flötsund wijd Upsala) i Stoor Nåde. War en lärd kar, män hade månge griller mäd Cabala, mäd Iohannis Uppenbarelse, den han inbillade sig kunna uttyda; mäd allehanda onyttige uträkningar på Tijder ok ord, at hans nyttige wettskaper mäst därigenom förqwäfdes. Däd bästa, som jag af honom har sidt, är at han har framdragit ’Konung styrelsen’ ur ett Bibliothek, upwijst den åt Kungen ok efter stoor approbation ok afhåll gifwit den i liuset förmedelst Trycket. Twå wackre Wersser stå där wid ändan, dem han utan twifwel sielf har giordt; de lyda så:

Wijsheets början sann är wist Guds alwara frucktan,
Wijs mig sniällan mann, som i yngskone ratade tucktan.

I denne Iohannis Burei Tijd war Stjernhielm en yngling. Ok som han baar ett yppert ingenium, ok inte minder curiöst ok wettlysti, sällade han sig gärna til den där lärde Gubben. Kom äntlig så widt, at han toog hans dotter til äckta. Förmedelst däd umgänge flytte ett stoort bookwett från Bureus til Stjernhielm, som då kallades Iöran Lillia; i synnerhet insöp han de Swenske Antiqviteter ok ord-wäsend, som plä’ gå til, at tåcksom man umgås mäd så blijr’n. Ok mäste parten konster läras mehr af tilfälle än af fritt wahl. Dock gräflade han för mycket i ord-leetande eller Etymologier. Iag säger för mycket; ty sådant slag bör icke hoos oss föråldras mehr än staafningen ok stamningen hoos barnen. När man har lärdt tala, så tale, ok toote inte til ewig tijd. Bruket är Wettskapens ände-mål. Elljest sitter man som den, som skulle skrifwa breef mäd Post’n ok fant ingen pänna, som gick så wäl som han wille. Ty satt han ok formerade pännor, til dess Post’n gick bort, ok innan andre Postdagen war han siuk, innan den tredje död.

De böcker som han efter sig lemnat är: