Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/93

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
65
tyska ord och vändningar, m. m.

»Däd styrker mig i mitt längst fattade upsät; från fiärran, långt bort.»

Anrätta maten, anrättning.

Eins, Holl. Eens, är 'en gång'; hwarför icke ok wij Eens? »Han kommer int' eens i hog'et»; »iag tänker int' eens på't.»

Worden, wordet. Tysken säger: Er ist besser worden eller geworden. Swensken säger: han är bätter, eller: han har blidt bätter, han har wurdti bätter. Men hvarför icke ok: Han är bätter worden. Rätt som warda, fieri, inte wore Swenska! Wij warde så mycket rijkare, när wij accommodera oss på åtskilligt sätt ok inte äre enwetne. Samtåcke dä-där wurdtit, som i alle ögnbleck säges, hvarför icke ok skrifwas? Hwarför alti blifwit? Sedan iag hafwer blifwit bätter, hafwer han gifwit mig tijo daler. Å! Purlukus!

Afstädja, absteteijen.

Bestört bestürtzet; gifwen tilgifwen; undsättia en stad, entsetzen; empfinden, emfinna, ömfinna; wederstånd, wiederstand.

Suecismi.

»Han hade skullat giordt dä» för 'göra'. I min Lustwin:

— — — — Men hvem har skullat trodt,
I Lustas Rosengård en sådan falskhet skullat grodt.

»Iag har inte kunnat trodt» för 'kunnat troo'.

»Iag har inte kunnat sidt» för 'sij'.

Någre præpositioner mäd Genetivo: Reesa til lands, til siöss.

Om Ord-ordningen.

I Swenskan har man den frijheten at omsättja orden, ymse för åt ok ymse efter, däd inte månge språk kunna göra: Oss imellan, imellan oss.

Så tycker meg man må ok göra i samsättjelsen af meningarne, bruka samme frijhet. Wij kunne taa wed ded, som språket biuder oss, i synnerhet ded som geer oss beqwämlighet.

»För däd köpet kunni haa'n» ok »ni kunna haa'n för dä köpet».

Om abreviationer.

Förn Trycket kom opp hade skrifwarne ok Copisterne, som då månge wore, til at lijsa sin möda, lof, at[1] — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

  1. Afbrutet.
5