Sida:En yankee vid kung Arturs hov 1916.djvu/183

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
179

»Jag förstår inte vad ni menar.»

»Hur mycket är nio gånger sex?»

»Detta är en hemlighet som är mig fördold på den grund att jag aldrig varit i ett läge som påkallat pejlandet därav, och som jag icke behövt veta det, går jag fri för denna vetskap.»

»Om A till B avlåter en barrel lök, värd två pence per bushel, i utbyte mot ett får, värt fyra pence, och en hund, värd en penny, men C före avlevererandet slår ihjäl hunden för att den bitit honom i tro att han var D, hur mycket har A fortfarande att fordra av B och vilken skall erlägga betalning för hunden, C eller D, och vem får pengarna? Om det blir A, är då pennyn tillräcklig eller har han rätt att fordra skadeersättning i form av en tillökning av summan, som representerar möjlig vinst på hunden och kan klassificeras som nyttjanderätt?»

»Sannerligen jag på de allvisa och outrannsakliga vägar, där Gud rör sig då han utför sina under, någonsin anträffat någonting så konstigt och tankeförvirrande som denna fråga. Jag ber dig därför att du låter hunden och löken och alla de där människorna med de besynnerliga och gudlösa namnen arbeta sig fram genom sina svårigheter min hjälp förutan, ty de ha det alldeles tillräckligt svårt ändå och om jag försökte hjälpa dem, skulle jag bara göra saken värre och kanske inte själv överleva eländet.»

»Vad vet ni om attraktions- och gravitationslagarna?»

»Om sådana finnas, måste kungen ha utfärdat dem då jag låg sjuk i början på året och till följd därav icke fick höra dem proklameras.»

»Vad vet ni om den så kallade optiken?»

»Nog har jag hört talas om guvernörer och seneschaller och sheriffer och många sådana små befattningar och hederstitlar, men om den så kallade optiken har jag aldrig hört ett ord. Det är kanske en ny värdighet.»

»Ja, här i landet.»

Kan man tänka sig att en sådan mollusk på allvar kunde eftersträva en officiell ställning i något land i världen? Han hade alla de för en maskinskrivande kopist kännetecknande dragen, om man undantar den där fallenheten att oombedd göra förbättringar i stavsättet och interpunkteringen. Det