Hoppa till innehållet

Sida:En yankee vid kung Arturs hov 1916.djvu/208

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

204

simplare börda än ett järnharnesk och de vilja ej böja sig.»

»Ge mig då påsen. Jag vill sätta mig in i den anda, som åtföljer bördor som icke anses hedrande. Om jag rätt förstått er, är det andan, som kröker ryggen och inte bördans tyngd, ty en rustning är tung, men en stolt börda, och i sin rustning står mannen rak… Säg inte nej, gör inga invändningar. Jag vill det. Spänn påsen på min rygg.»

Sedan han fått den där ränseln på sig såg han så litet kunglig ut som någon jag sett. Men de där skuldrorna voro envisa. De kunde inte kröka sig så att det såg det allra minsta naturligt ut. Exercisen fortgick, jag kommenderade och korrigerade.

»Låtsa nu att ni är skuldsatt och förföljd av obarmhärtiga fordringsägare; ni är i saknad av arbete — vi anta att ni är hovslagare — och att ni inte kan få något. Er hustru är sjuk, era barn gråta av hunger —»

Och så vidare, och så vidare. Jag övade honom i tur och ordning i att föreställa alla möjliga slags olyckliga människor, som måste underkasta sig försakelser och lidanden. Men det blev ingenting annat än ord, tomma ord, som saknade all betydelse för honom. Jag kunde lika gärna ha visslat. Ord få varken betydelse eller liv för en, om man inte i egen person genomgått de lidanden som orden söka att beskriva. Det finnes mycket visa personer, som alltid tala så sakförståndigt och självbelåtet om »arbetsklassen» och lugna sig med att en dags träget arbete med huvudet är långt mera ansträngande än en dags kroppsarbete och med rätta måste betalas högre. De tro det, ser ni, ty de känna bara till det ena och ha aldrig prövat på det andra. Men jag känner till båda slagen och vad mig beträffar finns det inte pengar nog i världen att betala mig för att i trettio dagar svänga en kilhacka, då jag däremot utför det allra svåraste intellektuella arbete för en spottstyver — och är nöjd med betalningen.

Intellektuellt »arbete» är ett misslyckat uttryck. Kalla det nöje, förströelse och det är självt sin bästa lön. Den lägst betalade arkitekt, ingenjör, general, författare, bildhuggare, målare, föreläsare, advokat, lagstiftare, skådespelare, predikant, sångare är så till sägandes i himmel-